Att mötas i politiken

För skolungdomar och somliga liberaler behövs kanske ett ABC om vad som är vad inom politiken.

Individuella rättigheter kan stå i direkt konflikt med kollektiva. Det innebär att några individers rätt står mot många individers rätt. De många är en massa individer som anser sig ha större möjligheter om de agerar kollektivt. Att hävda sig individuellt utan hänsyn till kollektivet kan sabba upplägget. Det är fakta.

Att gilla individuella rättigheter före kollektiva, eller motsatsen – det är en värdering. Man kan - och får! - tycka olika.

Att en rättighet är fastlagen i lag eller konvention, det är juridik. Vilken rättighet som är överordnad vilken, är oftast också juridik.

I svenska grundlagen har vi rätten till konfliktåtgärder inskrivna. I ett flertal ILO-konventioner, t.ex. nr 94, finns fackliga rättigheter inskrivna. De finns också i EG-direktiv och i Europakonventionen. Men därifrån får vi också den negativa föreningsrätten och andra individuella rättigheter som står i direkt konflikt med fackliga rättigheter. Fakta.

Just nu är det lite rörigt om Svensk Grundlag eller Europakonventionen eller ILO-konventioner är överordnade. Saker har vunnit gillande utan att man avgjort vad som ska vara överordnat. Fakta.

I kampen om vilken som borde vara vad, är vi åter vid värderingar. Man tycker olika.

Vilka som kommer att bli överordnade när saker och ting avgörs är osäkert. Om det är juridik eller opinioner baserade på värderingar som kommer att avgöra det är svårt att säga. Att vilja det ena eller det andra är värderingar.

Om man känner sig lovad att ens egen linje har vunnit i och med en ny lag eller konvention så kan man ju bli besviken när en annan linje har starkare juridisk ställning. Då kan man uppleva att ens seger inte ens var värd pappret den är skriven på.

Att vi fått den negativa föreningsrätten i Sverige via Europakonventionen är fakta. Att gilla det står en fritt, liksom att ogilla det. Värderingar.

Om facket i de fall som diskuterats här har kränkt den negativa föreningsrätten, har ännu inte bevisats. I ett av dem, Kellermanfellet, har frågan prövats och det har AD funnit att facket inte gjort. Fakta.

Ingen som kommenterat min blog har anfört något som visat på att facket har kränkt den negativa föreningsrätten. Det har bara påståtts utan vidare argument. Fakta.

Att säga att man har betalat in en massa pengar i syfte att få skadestånd för att man gjort det, när man i själva verket inte har betalat in pengarna, är att ljuga. Om principen att vara tvungen att göra det i den formen KAN bli en framtida fråga för juridiken att avgöra, eftersom Byggnads kanske inte accepterar domen på grund av lögner. Det vet vi ännu inte.

Om man gillar att Europadomstolen kan döma Byggnads på det sättet, är en värdering. Man kan också tycka illa om det. Jag tror att jag med säkerhet kan säga vilka som gillar det och vilka som inte gör det.

Att vara emot den svenska modellen, även om den funnits länge, är något man får vara och är en värdering. Jag delar definitivt inte den värderingen.

Den svenska modellen innehåller ett antal komponenter som intimt samverkar med varandra. Att vara för vissa delar men inte andra är inte att försvara den svenska modellen. Påstår man det vilseleder man folk, om det är uppsåtligt är det att ljuga.

Det är svårt att ha diskussioner mellan personer som anser att fastslagna lagar är värderingsneutralt och personer som även om de respekterar att lagen finns, vill och arbetar för att den ändras.

Det är också svårt att argumentera när en debattör inte accepterar att den andre har en annan värderingsmässig utgångspunkt och säger att man på grund av det har faktamässigt fel.

Det finns inom liberalismen en tro på att det finns någon värdeneutral sanning. Inom marxismen tror man att det finns många sanningar beroende på vilket perspektiv man har, vems intressen man företräder.

Därför mötas aldrig de två?