För skolungdomar och somliga liberaler behövs kanske ett ABC om vad som är vad inom politiken.
Individuella rättigheter kan stå i direkt konflikt med kollektiva. Det innebär att några individers rätt står mot många individers rätt. De många är en massa individer som anser sig ha större möjligheter om de agerar kollektivt. Att hävda sig individuellt utan hänsyn till kollektivet kan sabba upplägget. Det är fakta.
Att gilla individuella rättigheter före kollektiva, eller motsatsen – det är en värdering. Man kan - och får! - tycka olika.
Att en rättighet är fastlagen i lag eller konvention, det är juridik. Vilken rättighet som är överordnad vilken, är oftast också juridik.
I svenska grundlagen har vi rätten till konfliktåtgärder inskrivna. I ett flertal ILO-konventioner, t.ex. nr 94, finns fackliga rättigheter inskrivna. De finns också i EG-direktiv och i Europakonventionen. Men därifrån får vi också den negativa föreningsrätten och andra individuella rättigheter som står i direkt konflikt med fackliga rättigheter. Fakta.
Just nu är det lite rörigt om Svensk Grundlag eller Europakonventionen eller ILO-konventioner är överordnade. Saker har vunnit gillande utan att man avgjort vad som ska vara överordnat. Fakta.
I kampen om vilken som borde vara vad, är vi åter vid värderingar. Man tycker olika.
Vilka som kommer att bli överordnade när saker och ting avgörs är osäkert. Om det är juridik eller opinioner baserade på värderingar som kommer att avgöra det är svårt att säga. Att vilja det ena eller det andra är värderingar.
Om man känner sig lovad att ens egen linje har vunnit i och med en ny lag eller konvention så kan man ju bli besviken när en annan linje har starkare juridisk ställning. Då kan man uppleva att ens seger inte ens var värd pappret den är skriven på.
Att vi fått den negativa föreningsrätten i Sverige via Europakonventionen är fakta. Att gilla det står en fritt, liksom att ogilla det. Värderingar.
Om facket i de fall som diskuterats här har kränkt den negativa föreningsrätten, har ännu inte bevisats. I ett av dem, Kellermanfellet, har frågan prövats och det har AD funnit att facket inte gjort. Fakta.
Ingen som kommenterat min blog har anfört något som visat på att facket har kränkt den negativa föreningsrätten. Det har bara påståtts utan vidare argument. Fakta.
Att säga att man har betalat in en massa pengar i syfte att få skadestånd för att man gjort det, när man i själva verket inte har betalat in pengarna, är att ljuga. Om principen att vara tvungen att göra det i den formen KAN bli en framtida fråga för juridiken att avgöra, eftersom Byggnads kanske inte accepterar domen på grund av lögner. Det vet vi ännu inte.
Om man gillar att Europadomstolen kan döma Byggnads på det sättet, är en värdering. Man kan också tycka illa om det. Jag tror att jag med säkerhet kan säga vilka som gillar det och vilka som inte gör det.
Att vara emot den svenska modellen, även om den funnits länge, är något man får vara och är en värdering. Jag delar definitivt inte den värderingen.
Den svenska modellen innehåller ett antal komponenter som intimt samverkar med varandra. Att vara för vissa delar men inte andra är inte att försvara den svenska modellen. Påstår man det vilseleder man folk, om det är uppsåtligt är det att ljuga.
Det är svårt att ha diskussioner mellan personer som anser att fastslagna lagar är värderingsneutralt och personer som även om de respekterar att lagen finns, vill och arbetar för att den ändras.
Det är också svårt att argumentera när en debattör inte accepterar att den andre har en annan värderingsmässig utgångspunkt och säger att man på grund av det har faktamässigt fel.
Det finns inom liberalismen en tro på att det finns någon värdeneutral sanning. Inom marxismen tror man att det finns många sanningar beroende på vilket perspektiv man har, vems intressen man företräder.
Därför mötas aldrig de två?
7 mars 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag blir mörkrädd av det resonemang du för. Slutsatsen blir om än hårddragen, om min äganderätt till egen bostad skulle stå i konflikt med kollektivets rätt skall jag ge vika, precis som i forna Öststater. Pöbeln ger sig själv "gatans" rättigheter i form av flertal. Det kan i vart fall inte kallas en rättsstat utan ren och skär stöld. Var går sedan gränsen inom kollektivet vad enskilda får äga? En kolonilott?
Sedan värding och lag är två skilda saker, det första kan i ett skede där majoritet finns för beslut bli lag. Så är inte fallet med den negativa föreningsrätten. Jag kan alltså inte bli tvångsansluten till en fackförening även om du tycker det är en rimlig ordning. Tänkandet går igen inom nationalsocialismen, kommunismens andliga broder. Vrider du en gubbe tillräckligt åt vänster kommer han fram till höger, precis som f d kommunisten Mussolini.
Som du skriver neg föreningsrätt är fakta (och lag) som skall följas vare sig du gillar den eller inte (värderingar). Hur skulle det annars sett ut och det gäller att hålla isär begreppen.
Sedan en sista fråga som sannolikt aldrig får ett svar från. Är det rimligt exempelvis att i Lettland fackanslutna arbetare genom svenskt kollektivavtal (Vaxholm) skall tvingas betala mätningsavgift till Byggnads där de inte är medlemmar?
Bestämmer det svenska kollektivet och facken över hela Europa?
Lisa, det blev inget svar så jag får väl fylla i själv då.
Självklart är det fullständigt orimligt och i strid med föreningsrätten att Byggnads skall kunna kräva mätningsavgift av fackanslutna medborgare från andra EU-länder som blivit fallet om kollektivavtal tecknats i exempelvis rättsfallet Vaxholm. Det säger sig självt.
Det är lika självklart att oberoende och icke fackanslutna ej heller kan åläggas denna avgift.
Skall det vara så svårt? Det har inte med värderingar att göra utan sunt förnuft.
Njae, det har väl främst att göra med respekten för andra människor än en själv, och deras val, samt för andra än dem som tillhör det kollektiv man själv valt att tillhöra.
Man kan ju faktiskt hysa respekt för människor som både har andra åsikter, eller vill andra saker och värderar dem annorlunda (utan att besitta stort förnuft alltså)
Visst, förnuft, liksom gott omdöme, underlättar alltid!
Men Lisa mfl är ju trots allt ganska tydliga här:
Andra, de som gör val som 'vi' helst ser att de inte gjorde, val som vi upplever är till men för 'vår sak' och våra strävanden bör hindras från att göra dessa. Inte genom argument, eller överenskommelser, utan med hot om konfliktåtgärder och strid om så krävs. Med sabotaga av deras verksamhet om så krävs. Lagen ger oss faktiskt rätt att göra så, säger man!
Man kallar detta uttryckligen för kollektivets rättigheter och säger rätt ut att (den andra) individens behöver stå tillbaks för dessa.
I fallet byggnads är ju syftet mer uppenbart än i många andra liknande fall. Det handlar om att komma åt andras pengar, och se till att de som redan nu betalar inte får för sig att överväga något annat alternativ.
Snött ekonomiskt egenintresse alltså. Men här dessutom i uttrycklig strid med dem vars pengar man vill komma över, och även i strid med Europakonventionen och lagen (som alltså inte upprätthålls av svenskt rättsväsende, bla pga en partssammansatt 'domstol', dvs inte oberoende)
Och vidare är det också ganska självklart att vänstern ser samhällsutveckling såsom en kamp mot andra i samhället, att det som är en egen framgång måste vara en förlust för någon annan. En vinst som man bärgat genom att besegra en motpart. Mha makt, mha att errörvra politisk sådan, skrivit lagar som gynnar den egna sidan, eller mha annan strid där motståndaren kämpats ned.
Det handlar uttryckligen, och medvetet inte om respekt för andra människor. Det handlar om just kamp mot dem som man inte räknar till de sina ...
Sunt förnuft är trots allt en förutsättning för sann humanism och respekt för oliktänkande. Det är här allt går snett för kommunisterna. Skulle de vinna majoritet är det första som skulle ske just inskränkningar i mänskliga rättigheter. Enpartisystem m m. Historien förtäljer.
Sedan din slutanmärkning Jonas om kamp mot de som inte är dina egna... Just det tog sig uttryck i Vaxholm som ren rasism. Blattarna från Lettland skulle ut till varje pris, man ljög och lurade allt man orkade, krävde maxlön för att teckna avtal osv, vilket är fel tågordning.
Hoppas nu bara EG-domstolen inte är för politiserad utan ger Byggmaffian den stjärnsmäll dessa galningar så innerligt behöver. Men det är väl inte mycket att hoppas på med tanke på det totalt urvattnade tjänstedirektivet. Europa går en dyster framtid till mötes och EU kan lika gärna läggas ned, liknar mer o mer gamla USSR.
Skicka en kommentar