Lysande Lindblom om Vaxholm

Jag har inget mer att tillägga till Martin Lindbloms ledare i LO-tidningen om generaladvokatens yttrande i Vaxholmsmålet. Helt enkelt lysande analys.

Vad jag framförallt gillar är hur han lyckats enkelt beskriva hur fyrkantig, verklighetsfrämmande och otymplig EU-rätt är i jämförelse med svensk arbetsrätt:

"Mer bekymmersamt är generaladvokatens resonemang om att svenska fack i förväg ska bedöma innehållet i de avtal som utländska företag eventuellt kan ha
med sig innan de kräver svenska avtal.

Resonemanget är en skrivbordskonstruktion. I fallet Laval fanns till exempel från början inget lettiskt avtal, flera månader senare redovisade letterna ett fejkat avtal som dessutom inte följdes enligt de lettiska skattemyndigheternas uppgifter."

Han pekar på det omöjliga i att kräva att facken förhandskontrollerar företagen, och drar en rimlig slutsats:

"Mer realistiskt vore en omvänd bevisbörda.//... //Inget fack lär bråka om detta, även om ett så irrationellt fackligt beteende tycks ingå i generaladvokatens föreställningsvärld."

Jo, det är en viktig delseger, GA:s yttrande, men GA ställer en del tokiga EU-resonemang på sin spets och bevisar att den sortens lagstiftning krånglar till mer än det klargör... och visar på att spelreglerna blir renare om vi håller den där domstolen borta från vår arbetsrätt.