Rugbysäsongen inledd *puh*

Den svenska rugbysäsongen är igång. Igår spelade min kära klubb Attila RG två matcher, damerna och herrarna mot stockholmsrivalerna Sthlm Exiles, tyvärr förlorade vi båda, som väntat.


SM-finalen 2004, Cissi, som igår var borta i Spanien, sätter en snygg tackling.


Men det var härligt att komma igång med säsongen.

Tyvärr saknade vi två viktiga spelare, Cissi och Karin, som är nere i Spanien och spelar EM. De gjorde bättre ifrån sig, även om de också förlorade. 0-12 mot Frankrike är inget man behöver skämmas för. Imorgon spelar de mot Wales, ytterligare en tuff match.

Nu har vi två veckor på oss att slicka såren, vi tar emot Trojan från Norrköping hemma på Årstafältet den 12 maj.

Städerskor utan jobb ok enligt AD

Det skulle komma så mycket gott till löntagarna med EG-direktiv och det onda skulle sväljas med det goda... men än en gång visar det sig att det goda inte var så gott.

Nu är det städerskor i Vilhelmina som blev rättslösa när kommunen bytte städbolag och Riksbyggen tog över.

Det är inte första gången som LAS 6b, där Sverige petat in EG-direktivet om övergång av verksamhet, visat sig inte ge någon trygghet eller anställningsvillkor vid övergång.

När jag kollar upp Kurt Junesjös hemsida och register över AD-domar på just övergång av verksamhet, så skriver han om AD 1998/ 144:

Detta är det första mål där AD funnit att det föreligger en övergång av verksamhet enligt EG:s överlåtelsedirektiv (6 B LAS).

Så bra blev det med alla goda regler från EU som skulle göra oss tryggare.

Nåja, jag känner mig ju inte lurad, för jag gick ju aldrig på det när vi skulle rösta 1994... jag hade redan då på känn att det skulle kosta mer än det smakade.

Den stora omfördelningen

Vårbudgeten är här... och den första med Borg som finansministern kan med fog kallas för "Den stora omfördelningen". Från fattig till rik alltså. Det är en studie i cynism.

Borgarna försvarar sig från omvänd Robin Hood med att "det sätter folk i jobb". Vad än opositionen pekar på i fördelning från fattig till rik, så försvaras det så. Hala som en tappad tvål.

Fast det har ju aldrig bevisats ge jobb, att göra arbetslösa fattigare. Snarare tvärtom, man riskerar ju efterfrågan i ekonomin. För redan rika konsumerar ju inte mer på ICA och Konsum när de får sina extra tusenlappar... det är inte direkt lyxbåtsproduktion som kan rädda sysselsättningen i Sverige... det hade däremot anständiga nivåer i a-kassan och satsningar på jobb i offentlig sektor kunna hjälpa till med.

Nåja... borgarna satsar hela sin pott på att det ska bli jobb åt alla... lycka till.

För er som vill få en vettig sammanfattning, läs Josefin Brink. Där finns de viktiga detaljerna och analysen.

När kollektivavtal inte finns - välj annat!

I Kommunalarbetaren berättar en s.k. kund, eller vårdtagare som jag vill kalla det, att hon inte vill ha hemtjänst från ett företag som vägrar tecka kollektivavtal.

Så kan det gå.

Arbetarpartiet Moderaterna; lösdriveri-lag och AK-jobb?

Idag har jag varit tvungen att kolla almanackan två gånger. Men det är inte första april. Två moderata initiativ har nått våra ögon och jag är i det närmaste chockad.

Först när jag kom till jobbet berättar Vänsterpress redaktör för mig om en tokig moderat Malmö-politiker han hörde på radio. Han ville… håll i er nu:

Förbjuda tiggeri!

I intervjun säger han att tiggeri är ”något som vi inte behöver se”. Han säger också att det är ”totalt osvenskt” därför ”att någon behöver tigga har vi kommit bort från för 50 år sedan i Sverige”.

Läs också ledaren på nystartade webtidningen Efter Arbetet.

På regeringens hemsida hittar man information om förslag till särskilda regler för ungdomar som är arbetslösa. Det handlar om tvångsarbete, och att om man inte kvalificerat sig för a-kassa så får man bara motsvarande bidragsdelen för studerande. Det är 1 050 kr/mån upp till 20 år, och 2 528 kr/mån sen.

Mina associationer går omedelbart och osökt till lösdriverilagarna och AK-jobben. Efter lite googling så hittar jag information om dessa urtida fenomen.

Lösdrivare var enligt 1885 års Lösdriverilag den "som stryker omkring utan att söka att ärligen försörja sig och tillika förer ett sådant levnadssätt att våda därav uppstår för allmän säkerhet, ordning och sedlighet".

Tvångsarbete förekom för den som inte skärpte sig efter tillsägning. Syftet med tvångsarbetet var att vänja de dömda till "ett arbetsamt och ordentligt liv, så att de efter utskrivningen ha möjlighet att ärligen försörja sig".

Dock var man lite snällare mot ungdomarna än Alliansregeringen: personer under 18 år, icke arbetsföra, åldringar, kropps- eller sinnessjuka överlämnades inte till tvångsarbete utan överlämnades till länsstyrelsen för omhändertagande och vård.

Tvångsarbetsanstalterna överfördes 1920 från fångvården till Socialdepartementet, men lagen levde kvar ända till året då jag föddes, 1965. Mot slutet användes den dock ”bara” mot prostituerade kvinnor.

AK-arbetena var en föregångare till beredskapsarbetena och de infördes på 1920-talet. Den största skillnaden var nog ersättningarna och AK-jobben var hårt kritiserade under 20- och 30-talen för sin förnedrande utformning och ersättning. Ur det kom den del av begreppet arbetslinjen som moderaterna förskingrar; att man skulle ha en ersättningsnivå strax under reguljära löner för att motverka lönedumpning och upprätthålla efterfrågan i ekonomin.

Följande två meningar återfinnes på en minnestavla på Skogskyrkogården i Stockholm:

"Muren som omger Skogskyrkogården är till större delen uppförd som nödhjälpsarbete under den svåra arbetslösheten i början av 1930-talet. Materialet är i huvudsak hämtat från bergspartier inom begravningsplatsen."

”Arbetarpartiet” Moderaternas politik känns väldigt ålderdomlig. Inspirationen tycks härröra från tiden kring förra sekelskiftet, plus och minus 20 år. Och den gillades inte av arbetarna.

Odramatiskt avtal

Utan några större omsvep för jag höra på Rapport att nya ägarna till Wild'n'Fresh har tecknat kollektivavtal. En ganska odramatisk skildring, av något som blev mer dramatiskt än det egentligen är. Eller som Ali beskriver det, det är en smula trygghet.

Snart snart snart rugby-VM!

Ursäkta att jag har helt bytt spår i detta blog-inlägg… men det spritter så i rugby-kroppen en dag som denna!

För idag har jag gjort det, köpt biljetter till rugby-VM!

Den 13-åriga brorsonen och jag har drömt nu i två år om att åka till Frankrike för att kolla. Vi har vänt ut och in på resonemangen. Vilka matcher ska vi satsa på, vilka lag är viktigast. Oscar vill se Jason Robinson i England, jag vill se alla femton i det irländska laget. Men om det blir svårt att hitta biljetter har vi varit överens: Det är viktigast att vi får se ett lag från Söderhavet. Ett lag med en Haka.

Så nu har jag köpt biljetter till matchen mellan Springboks och Manu Samoa, dvs Sydafrika och Samoaöarna, söndagen den 9 september i Paris. På YouTube finns en filmsnutt från en tidigare match dem emellan… främst med Manu Samoas Haka.


Har vi tur kan vi få tag på biljetter till matchen mellan England och USA på lördagen i Lens. Med ännu mer tur kanske vi kan få se öppningsmatchen Frankrike-Argentina på Stade de France på fredagen.

Trots en jobbig förkylning blir jag väldigt inspirerad och den egna säsongen börjar strax. Vi är på gång att smygstarta utomhusträningen på Årstafältet nu i veckan. Dessutom är datumet klart för den årliga Beachrugbyn i Tylösand, den 14 juli.

YouTube är mumma för en svensk rugbyspelare som sällan får se nåt på tv.

Det här förklarar rätt bra varför jag föredrar rugby framför fotboll numera. Fotbollsbiten är kanske något lång... så hoppa gärna över lite när ni fattat grejen... det blir action när det är 1.13 kvar...


Denna Adidas-reklam kanske är skulden till att Becks sköt straffen över ribban i EM -04… det var ju Jonny Wilkinson som sköt England till VM-guldet i Australien -03.


Den politiskt sentimentala Lisa blir nästan löjligt tårögd när jag ser/ hör Irelands Call inför match. Till saken hör att i rugby har Irland bara ett landslag, det finns inget nordirländskt rugbylandslag. Därför har man skrivit Irelands Call, som rugbyns och det enade Irlands egna nationalsång.


YouTube bjuder också på lite Monty Pythonsk rugby-humor. En match mellan Derby Council (kommunstyrelse alltså) och de nya zeeländska All Blacks på tour. Jag förstår ju hur kul det var att göra ett inkastmoment när man har en spelare som sitter på en annans axlar och blir hur lång som helst (ska föreställa Derbys borgmästare vad jag förstår), eller han med spiran in i en klunga. Än roligare är kommentarerna om Kina... är det politik eller rugby han snackar om?

Den får avsluta min lilla rugby-frossa.

Fackbashing

Jag tycker ni ska uppmärksamma Anders Mildners artikel på Expressens kultursida. Han pekar på att sådant som facket alltid gjort numera utmålas som att facket förändrats och blivit ondskefullt. Men han pekar ut det som faktiskt har hänt:

"Något nytt inträffade däremot i höstas. Alliansens valseger skapade ett oväntat dilemma. För ledarskribenterna. Vad skulle de nu skriva om? Alla som bläddrar i tidningar från den här tiden märker hur trevande texterna är. Göran Persson var borta och med honom också all rutin. Vissa ledarskribenter fortsatte rentav att skriva om Persson, trots att han var ute ur leken."

Josefin Brink skriver om artikeln och lägger till ännu fler läsvärda resonemang:

"Metoden är klassisk: vänd på perspektiven. Utmåla löntagarnas organisationer som överheten och kapitalets företrädare som underdogs. Med den taktiken lyckades George W Bush övertyga den amerikanska arbetarklassen om att han, som fötts in i en miljardärfamilj, och vars hela politik går ut på att gynna den ekonomiska eliten och skicka iväg de fattiga som kanonmat i krig, var deras man."

Och visst kan man se tydligt dramaturgin. Man personifierar de sympatiska småföretagarna, facket blir något anonymt och stort väsen som existerar som en enda ondskefull kropp. Det närmaste jag kan komma i association är de senare Star Trek-seriernas ondskefulla art Borgerna, som består av ett antal individer som assimilerats och tvingats in i ett kollektivt medvetande som agerar samstämmigt i ett syfte att assimilera alla i sin framfart. Även om facken består av individer så framställs de som utan egen vilja.

För övrigt har jag funderat på de småföretagare som man fört fram... den söta Wild'n'Fresh- ägaren hade ju en kollega, som knappt ens syntes på bild. Men han var ju svartskalle. Inte så söt och sympatisk. Curandas ägare är en arg finska, jag misstänker att det är därför medierna inte uppmärksammar den konflikten. De passar inte in i rollen som "fina" och goda småföretagare.

Det påminner mig om en konferens för så där 10 år sen på min gamla fackavdelning, Kommunal Stockholm. Det var då som problemen med att privata alternativen började bli ett problem, allt fler av dem vägrade teckna kollektivavtal. Ovana vid det som ett fackförbund som endast organiserat människor anställda inom kommuner och landsting var, hade Hotell och Restaurang bjudits in för att de skulle berätta om hur man faktiskt gör när man tecknar kollektivavtal.

Ombudsmannen från HRFs Stockholmsavdelning berättade en historia som jag minns kändes som tagen ur Gudfadern-filmerna. Han berättade om en bransch där ekonomisk brottslighet var i princip regel snarare än undantag. På det följde självklart en ovilja att reglera några förhållanden, än mindre teckna kollektivavtal. Han berättade om att han faktist blivit upptryckt mot väggen på en bakgata med ett basebollträ under hakan, under hot om att hans knäskålar inte skulle må så bra om han kom tillbaks.

Med den bilden i minnet så känns hela denna fackbashingen så absurd. Jag minns inte namnet på den där HRF-ombudsmannen. Men han var en person av kött och blod som var på egen hand övertygad om att det var ett viktigt jobb han gjorde. Han berättade om hur hans hotade knän darrade på vägen därifrån men att han likt Elliot Ness inte tänkte låta sig avskräckas.

Mina gamla sektionskamrater i Nacka, som moderaterna liknar vid häxjägare, är bl.a. min brorsas gamla dagisfröken. En berättar om kris i familjen samtidigt som man ska få ihop dagsschemat med blockadvaktande, jobb, hämta/ lämna barn på dagis och få en kvalitativ stund med densamma. De är med andra ord som folk är mest... framförallt, de är människor.

Mina bilder och medias bilder av facket som maffia går bara inte ihop.