BLOGGADEN

De anställda vann!!!

2007-11-06T13:04:00.000+01:00

De anställda på Videomix i Kristianstad, Landskrona och Falkenberg har strejkat sen den 13 september och idag blev konflikten avblåst - kollektivavtal är tecknat!

Jag har förstått att om man finns i världen utanför Handels så är det inte så många som känt till konflikten. Den här gången var inte ägaren en söt mediasmart tjej, så det var väl svårt att väcka sympatier för arbetsgivarsidan.

Grattis alla anställda på Videomix Syd, särskilt till er som kämpat så mycket. Med kollektivavtal i bakfickan kan ni nu komma till tals med arbetsgivaren och jobba för att lösa de andra problem som finns med arbetsorganisation och anställningsformer. Ni är nu på banan.

Som man känner sig själv...

2007-11-05T23:03:00.000+01:00

De nya moderaterna ska ju vara så folkliga och gör anspråk på vad som händer inom populasen.

Med anledning av att var och varannan partikamrat nu avslöjas ha anlitat svart arbetskraft, nu senast paret Cederskiöld, läser jag följande i DN:

'Ordföranden i arbetsmarknadsutskottet, Catarina Elmsäter-Svärd (m) är trött på att "medierna bara granskar moderater":

- Jag börjar bli irriterad över det. Det börjar nästan bli patetiskt. Svartjobb är oerhört vanligt. Det kan vem som helst se.

Hon tror inte att avdraget för hushållsnära tjänster är i fara.'

Artikeln pekar på att paret Cederskiöld tjänar ca 1,9 mkr om året... så argumentet att man måste subventionera pigtjänster för att "folk" inte har råd faller lite platt när journalisten ställer frågor om det.

I somras hade jag lite chattkontakt med en sån där "ny" moderat. Det var viktigt att förstå skillnaden. Och det var väldigt trevligt att bo och gå ut på Söder. Jo tack, om jag också kunde fixa lya där. Och hur kom det sig att jag inte köpte mig en lägenhet när jag var utan till dess jag fick en via kön när jag var 33 år?

Jag undrar dessutom, är Söder så väldigt proletärt numera? Jag var frestad att fråga om han ville hänga med till Eddies krog i Orminge Centrum och umgås med den lokala populasen... sen ska man väl inte överromantisera, vete sjutton om det är så att det är vad jag längtar efter när jag vill festa till. Dock duger det som vattenhål när jag är i trakten.

Lite spännande var att han tog för givet att intresset för öfverklassen skulle mostvaras av mig. Men aj, jag gjorde visst bort mig, hade ingen aaaaning om vad Stockholmsveckan i Visby var... och så tyckte jag inte att jag gått miste om något för att jag inte visste att Stureplan åkte dit en vecka varje sommar.

Också en sak som de där nya moderaterna absolut gör anspråk på är att de vet minsann att attityderna till arbete bland ungdomarna har förändrats... så de vill inte ha fast jobb... de vill bara jobba lite så de har fickpengar när de är ute och reser jorden runt och förverkligar sig själva.

Jo tjena... jag har då aldrig hört talas om att någon undersökning visat på annat att över 90% vill ha anställningstrygghet... i LO-rapporten om anställningsformer från 2005 finns det med, liksom i den senaste i raden av egna intervjuundersökningar, Röster om facket och jobbet 5. Där kan man läsa att det viktigaste för ungdomarna är att få fast jobb. Högre lön kommer på fjärde plats.

Och några stora förutsättningar att göra stora resor, vare sig med fast jobb eller visstid, ligger inte inom de flesta ungdomars realistiska förväntningar.

Vad som är riktigt spännande är de två olika bilder som finns av vad som sagts under den resa bland vård- och omsorgspersonal som Reinfeldt gjorde på försommaren. I Kommunalarbetaren läser jag:

"Men Else-Marie Olsson känner inte igen den bild som Reinfeldt sprider.

- Det där med skattesänkningar talade vi inget alls om, säger hon. Vi hade ett lågmält samtal där vi resonerade om förskolans roll, barngruppernas storlek och så. "

Ylva Thörn gjorde en bra analys av Reinfeldts strategi i DN förra veckan. Om man ser vad Else-Marie tyckte att hon ville förmedla, hur hon saknar resurser att göra ett professionellt arbete, och läser vilket konto som skattesänkningar och vårdnadsbidrag finansieras ur så syns det att Reinfeldt inte direkt tagit till sig Else-Maries synpunkter;

"... Dessutom ska pengarna tas ur kommunernas barnomsorgsbudget. Sveriges Kommuner och landsting räknar med en extra kostnad om 2,5 miljarder kronor som ska finansieras genom att kvaliteten i förskolan sänks och tusentals kvinnor i barnomsorgen förlorar sitt arbete. "

Reinfeldt hade nog tagit lite för mycket intryck av barnen när han besökte förskolan, vet han inte att tvärtomspråket bara är en lek?

Men det är ju väldigt intressant att "de nya moderaterna" tycker sig känna arbetarklassen. Men om det är vanligt med svartarbete i Catarina Elmsäter-Svärds kretsar som innebär det inte att alla andra anlitar svart arbetskraft.

Men som man känner sig själv, känner man andra.

---
PS. det ryktas att Videmix Syds ägare kastat in handduken och skrivit på, nu återstår bara för Handels att få det i handen och själva skriva på. Men jag väntar med att gratta Videomix anställda till dess det är 100% klart... vill inte jinxa det.

Ömtåad salladsbarägare talar ut

2007-10-11T13:34:00.000+01:00

Daniel Olsson skriver om salladsbarägarens bok i senaste Flamman.

Det är en väldigt skrämmande essä, där man undrar vad det kommer sig att man publicerar vilken skit som helst.

Ok, alla får tycka vad man vill. Men är en gåta varför man ger ut en bok där författarens missuppfattningar om vad som är regler på arbetsmarknaden leder till rena dumheter. Även inom opinionsbildning måste man väl ha lite ansvar för fakta?

Daniel Olsson pekar på hur författaren hela tiden gör frågan om kollektivavtal till en personlig fråga mellan henne och de fackliga företrädarna.

Hallå! Det är två parter som skrivit innehållet i avtalet, vet hon inte ens att arbetsgivarna är med?

Och ursäkta, vore det ensidigt, så är det ju en hel del som inte skulle varit med.

Daniels styrka är att han hela tiden återgår till kärnan i konflikten och sen pekar på hur författaren helt missat grejen; detta är bara en personlig snyftvals, ingenting i sak klargörs här. Eftersom det finns så lite klarlagt om motiven till vägran att teckna kollektivavtal så blir det svårt att dra någon annan slutsats än att motivet är trampade tår.

Roligast (!?) i essän är ändå slutklämmen, ett citat ur boken och en slutkommentar:

”Först och främst måste facket bli en organisation som arbetsgivare och arbetstagare vill vara medlemmar i”
Ridå.

Bollen i rullning

2007-10-07T14:19:00.000+01:00

Mötet igår på ABF-huset, Mobilisering för gemensam välfärd, var väldigt lyckat. Nu känns det som att bollen är i rullning.

några ur panelen: Stefan Granér, Grafiska, Bengt Sand, Fastighets och Maria Bosdotter, Handels lyssnar på publikens synpunkter

Visst, det finns säkert några knutar här å var att lösa, vi är ju inte så vana vid att jobba i nätverk mellan organisationer och personer här och det var ett å annat inlägg som var väl organisationsprotektonistiska, särskilt några från publiken.

Men varför jag inte tror att det kommer att vara något som kommer att sätta käppar i hjulen är för att vi kan lära en av de viktigaste läxorna från Norge: är våra alternativ till privatiserings- och avregleringspolitiken tillräckligt konkreta så finns det saker att jobba för. Och har man en tydlig uppgift måste groll om vilken organisation som egentligen alltid haft rätt komma i skymundan. Nu skiter vi i sånt och gör det som ska göras för att utveckla vår välfärd.

Gunilla Andersson, Nätverket Gemensam Välfärd, Kajsa Lindquist, Jordens vänner och Aron Etzler, Flamman lyssnar också på publiken

Det var flera i den fackliga panelen som sa att de ville ordna fler sådana här möten på kvällstid redan under hösten, som ett sätt att gå vidare. Alla 08-or som vill hugga i för gemensam välfärd rekommenderas att haka på nu. Bollen är som sagt var i rullning, det är nu upp till alla oss på vänstersidan att förvalta den bra.

Mobilisering för gemensam välfärd - imorgon lördag!

2007-10-05T01:14:00.001+01:00

Imorgon ska jag på detta möte, det känns angeläget.

Jag tror nämligen att det är de här arrangörerna som kommer att utgöra den viktigaste rörelsen under den kommande framtiden.

Inte bara för att få bort den sittande regeringen, utan här kan det troligtvis formas en viktig opinion för en annan politik. Och då kan vi också se en förändrad politiskt riktning än den vi sett sen vi petade borgarna i valet -94.

Och när jag ändå är igång om vad som behöver göras, så uppmanar jag er alla att läsa Aron Etzlers nya bok.Styrkan i den är att han klarar att vara kritisk mot vänstern (inkl socialdemokratin) utan att moralisera. Med en mycket mer politisk och därför rimligare analys än att tycka att "alla-som-gör-fel-gör-det-för-att-de-inte-är-rättrogna" så får man också lättare att dra slutsatsen om vad som behöver göras;

Man behöver mer än bara ha rätt - man måste också ha en strategi för att få rätt.

Så, det är vad jag känner inför morgondagens möte, här kan vi kanske samla krafterna för att kunna göra några samhällsförändringar om vänsterblocket vinner valet 2010.

Hoppas vi ses där!

Totto backar om obligatorium?

2007-10-02T13:02:00.001+01:00

Läser på Kommunalarbetarens web att arbetsmarknadsministern plötsligt vacklar om att göra a-kassan obligatorisk.

WOW!

Det är första gången som jag sett någon från den nya regeringen faktiskt svara på frågor som ställs, istället för att upprepa sina väl inrepeterade fraser som inte svarar på frågor.

(Foto: Pawel Flato)

Men det finns en massa motsägelser i de tidigare beskeden. Till exempel omsorgen om att så många hamnar utanför, men att inte ta ansvar för att folk gick ur som en direkt effekt av att regeringen beslutade att höja avgiften OCH försämra villkoren så att många inte har glädje av den.

Eller den motsägelsen i att staten ska tvinga folk att vara med i en ideell organisation, och att en ideell organisation ska tvingas av staten att ta emot medlemmar.

Om detta resonerar faktist Littorin om i artikeln. Äntligen!

Under tiden händer saker i a-kassorna fortsatt. LO utreder en stor gemensam a-kassa för sina förbund, det ville representantskapet. SACs a-kassa har problem, de måste nu börja prata om något som aldrig hänt förr - att lägga ner. Inte för att de är där, men för att de kan hamna där.

Men det stora allvaret är ju ändå att a-kassans funktion att motverka lönedumpning är hårt ansatt av lägre nivåer och nedtrappning. Och än har inte Tottos tvivel renderat i någon beslutad kursändring hos regeringen. DET tror jag först när jag ser det.

Så det är bara att kämpa på. Ny politik kan garanteras 2010 om vi bara får med folk på det. Upp till kamp!

Oväntade kvartsfinaler i VM

2007-09-30T22:14:00.000+01:00

Ikväll blev gruppspelet i rugby VM klart och det är helt klart överraskande hur det slutade. Mitt kära Irland hade behövt både vinna mot Argentina och göra det genom att lyckas göra fyra försök och ha 8 poäng mer än Argentina. Men inte bara misslyckades de att göra tillräckligt med poäng, de förlorade dessutom matchen. Och Argentina vann inte bara matchen, de vann gruppen – dödens grupp.

Här syns kapten Brian O'Driscoll göra ett av de två försök som Irland ändå lyckades göra.

Ett annat lag som inte gick vidare som jag lite slarvigt ändå räknade med var Wales. Fidji knep den andra kvartsfinalplatsen i den gruppen.

Skottland klarade dock sin uppgift, att vinna mot Italien. Men med små marginaler, 18-16. Kickern i Italiens lag måste drömma mardrömmar om de tre missade straffarna som sammanlagt hade kunnat ge 9 p. Hade varit kul om Italien gått vidare.

England hade också en vinna-eller-försvinna match helt oväntat mot Tonga. Men nu tog de sig samman och vann med 36-20.

Nu är det klart vilka som spelar i kvartsfinalerna och värdnationen Frankrike får redan här möta favorittippade Nya Zeeland. Argentina får nu chansen att i sitt bästa VM någonsin avancera till semin eftersom de knep förstaplatsen i gruppen och därmed får Skottland istället för All Blacks. Argentinare måste känna sig som svenskarna gjorde i fotbolls VM 1994.

Semifinalerna
6 okt 15.00 Australien – England
6 okt 21.00 Nya Zeeland – Frankrike
7 okt 15.00 Sydafrika – Fidji
7 okt 21.00 Argentina – Skottland

I princip så är nog bara Sydafrika-Fidji en given match. Som det ser ut nu så tippar jag att VM slutar så här:

1 Nya Zeeland
2. Australien
3. Sydafrika
4. Argentina

Här är lite ögongodis, ett gäng snygga försök gjorda av All Blacks.

Kändis-spotting - säger det vem jag är?

2007-09-25T11:55:00.001+01:00

Jag sitter på tåget till Åtvidaberg och på den korta biten mellan Kungsgatan 84 vid Kungsbroplan och Centralstationen såg jag två kändisar:

Göran Johnson på Kungsbron

Joppe Pihlgren som kom ut från Pressbyrån på Centralen

Nu undrar jag vad det säger om mig att detta är ovanligt att jag ser kändisar så sällan att jag hajar till. Är det så att jag är selektiv i vilka jag känner igen? En fd fackordförande och en fd rockstjärna från 1980-talet (jo, Joppe gör väl en del fortfarande, men det är inte från nutida värv som hans nuna är bekant för mig).

För övrigt, så reflekterade jag över mitt resmål, Åtvidaberg. Laget som gick omkull när Facit gick omkull. Duon Ralf Edström och Roland Sandberg. Jag minns att Raffe var allas idol utom min, för "gubben i lådan" var min. Sandberg syntes inte mycket under match men dök upp när det behövdes - för att göra mål.

Det är också en tid som är lite före att jag själv fick börja spela 11-manna. Man körde 2-3-5. I kedjan fanns innrar och yttrar. Precis när jag fick spela "riktig" fotboll började man med de revolutionerande systemen 4-3-3, och inte så långt därpå kom 4-4-2. Det var tider det.

My good, när jag läser detta, så undrar jag - vem är den där människan?

Handels kämpar på för kollektivavtal

2007-09-25T09:17:00.001+01:00

Mitt nuvarande fack, Handels, kämpar på för att fixa anständiga villkor för sina medlemmar som jobbar på Videomix.

Ett citat från Handels hemsida visar att det fortfarande finns ungdomar som både ser till sin egen situation OCH känner ansvar för andras:

— Ungdomarna strejkar inte bara för sin egen skull. De uttrycker att de också känner ansvar för andra unga anställda i branschen. //...

Vad kämpar de för? Från hemsidan igen:

Handels medlemmar som är anställda på Videomix butik i Kristianstad vill veta vad de ska få i lön, inte förlita sig på att butiken ska gå så bra att de får bonus. Ob-ersättningen är allra viktigast, anser de.

— Bonus kan inte jämföras med ob som Videomix gör. Ob får du för att du jobbar obekväm arbetstid, bonus för att du gjort ett bra jobb. Det borde vara en självklarhet att alla handelsanställda har samma villkor, säger handelsmedlemmen Frida Risberg till Handelsnytt.

Handels har också föredömligt nog en länk i vänsterspalten på hemsidan för Videomix. Man kan läsa flera artiklar också i Handelsnytt.

Även Kommunalarbetaren har samlat artiklar rörande Curanda i på en sida.

Rugby, politik och free Nelson Mandela

2007-09-22T02:48:00.000+01:00

Nyss hemkommen från att ha sett Irland förlora mot Frankrike. Nu återstår bara att vinna sista matchen mot Argentina och det troligen med en hel del. Orkar just nu inte kolla efter vad som krävs.

Läste lite snabbt Alis blogg och såg något som associerade till gamla tider. George W ska enligt nå'n menat att Saddam haft ansvar för att Nelson Mandela är död... på nåt sätt...

Mina fria associationer går till en svunnen tid i en lokal på Björgårdsgatan på Söder där vi umgicks en del personer... det är en tid efter Mandelas frigivning, vilket måste vara ett tag efter februari 1990... och vår ryska neger, Anton, envisas med att spela "Free Nelson Mandela"... vi skrattade då, men Antons uppsåt var en helt annan än GWB's ... och mitt skratt nu är av en annan karaktär.

Till GWB's ära så kommer den här i repris, samtidigt som jag ska påminna om en rugbyhändelse; 1995 tillåter omvärlden igen att Sydafrika ställer upp i rugby-VM och de är värdland... och Nelson själv får dela ut "Webb Ellis Cup" till vinnarna Sydafrika. Stort.

Free Nelson Mandela, Special AKA

Nagelbitare i rugby-vm

2007-09-20T21:15:00.000+01:00

Att mitt hjärta slår lite extra för Irland i rugby-VM kanske någon har noterat. Imorgon möts Irland och värdlandet Frankrike i gruppspelet och matchen är lite ”vinna eller försvinna”.

När jag var nere i Paris med brorsonen så var det när VM började. Vi såg premiärmatchen Frankrike-Argentina på en pub Oscar råkade få ögonen på, och det visade sig vara en av rugbypubarna i Paris. Hel otroligt att en fredag kväll på en krog med fulla franska rugbyentusiaster kunna vara på en krog med en 13-åring och inte känna minsta orolig för tråkigheter.

Ännu mer intressant är att när vi såg Sydafrika-Samoa på arenan Parc du Princes med 45000 personer på läktaren, kunde man servera starköl på läktaren utan några problem. Rugbyn bevisar sig om igen att vara ”a hooligan's game played by gentlemen”. För övrigt tror jag Oscars öron fortfarande bedövade efter fasterns vrålande "upp i linje - räkna spelare", alltså lektion 1 i försvarsspel. Har svårt att tänka mig att Samoas coach sagt mycket annat sen den matchen.

På puben två dagar tidigare var det en hög stämning, men den la sig lite när det visade sig att favorittippade ”Les Blues” inte tog kommandot som man räknat med. Det räckte inte ens med att den grymme klungspelaren Chabal (här till höger) kom in i andra halvlek. Det blev lite liv i pubbesökarna igen ett tag, men Argentina hade fått den chans de inte skulle ha och som de förvaltade väl. Helt otroligt vann Argentina med 17-12. Även om det var som i den roliga Toyota-reklamen, ”Tous derriere Les Bleus”, så räckte det inte.

För er som inte riktigt vet, så kan man kanske jämföra det med att Grekland skulle vinna mot England i en öppningsmatch i fotbolls-VM i London. Klart möjligt men högst otroligt. Fast Grekland vann ju EM -04.

Grejen är den att Pool D nu är rätt så svår att tippa. Jag trodde att det var självklart att Frankrike och Irland skulle toppa den. Jag trodde dessutom att de båda lagen hade varit med i toppen om de hade hamnat i vilken som helst av de andra tre poolerna och att de båda lagen skulle kunnat vara med i semifinalspel om det inte nu var tekniskt omöjligt eftersom de spelar i samma pool nu. Och nu är Argentina på väg att göra sitt bästa VM nånsin, om de inte redan uppnått det. Vad visste jag – uppenbarligen ingenting.

Men lika förvånande som Frankrike förlorar mot Argentina är att Irland inte vinner med nära tresiffrigt mot både Namibia och Georgien. Irland övertygar föga i sin första match, den mot Namibia. ok, de vann med 37-17, men Frankrike vann med 87-10 mot samma lag. Mot Georgien är vinsten så liten som med 14-10. Det är två försök var (ger 5 p st) och skillnaden görs genom att Irland sätter sina målsparkar efter försöken, 2p st.

Tja, så här håller man på när man är lite orolig och nervös inför en match. Statistik och analys… allt för att hitta bevisen för att laget minsann måste vinna imorgon. Tyvärr hittar jag inte de bevisen heller i tidigare möten dem emellan:

11/02/2007 Ireland 17 - 20 France Croke Park, Dublin
11/02/2006 France 43 - 31 Ireland Stade de France, St Denis
12/03/2005 Ireland 19 - 26 France Lansdowne Road, Dublin
14/02/2004 France 35 - 17 Ireland Stade de France, St Denis
09/11/2003 France 43 - 21 Ireland Telstra Dome, Melbourne

Imorgon går mp3-spelaren varm med ”Ireland’s Call”, sången som ersätter nationalsången eftersom Irland ställer upp med spelare från hela Irland, i rugbysammanhang existerar nämligen inte Nordirland.

Lägeskontroll

2007-09-20T14:42:00.000+01:00

Bloggaden har har inte rapporterat särskilt mycket den senaste tiden, mycket att göra och dessutom har det varit premiär för Rugby-VM i Frankrike. Bloggaden var ju på plats i Paris när det satte igång, rapporter kommer senare.

Som tur är skrivs det så mycket bra och viktigt. Som Johan Persson gör, när han skriver om ett företag som ska på något sätt ersätta facket. Hur dumt som helst, läs Johans blogg!

I hemkommunen så ser vi fortsatt konsekvenserna av moderaternas ”leka affär”. Är det konstigt att den egna verksamheten går i konkurs när man inte har ersättningar som täcker kostnaderna för personal med kollektivavtalsvillkor? Klart att hemtjänstföretag inte vill teckna avtal med facket och att de dessutom känner lockelse till bedrägerier.

Kan inte nån ge Erik Langy ett starta eget-bidrag så han kan få en egen affär att leka med?

Ja, och så har regeringen kommit med budgeten, Josefin säger det så bra.

Federley, han verkar ha problem. Är det politik eller retorik som är hans gren? Och är det så jobbigt att själv inte få vara i fokus att han måste ryggdunka? Och ärligt talat, avslöja så där att han inte vet att Ulla är mer än kompetent och tror att hon är hjälplös utan Ali. Kan inte låta bli att minnas en kommentar undertecknad Federley på Katrine Kielos blogg, där han är impad av att hon ”vinner” en diskussion med Åsa Peterson, särskilt som att Kielos viktigaste poäng är att Petersons med fleras ståndpunkt är mer liberal och inte borde höra hemma hos sossarna.

Bara för att bara själv delta i name-droppningen, tack Kalle för att du uppmärksammade det.

Ali är å andra sidan skarp och kul, måste medges.

Som medlem i Handelsanställdas förbund så måste jag ju informera om att vi är i konflikt! Föga förvånande är det inte uppmärksammat, arbetsgivaren är ju inte en söt salladsbarägare.

I världen är det inte mycket bättre ställt, eller snarare värre läser jag i IFSs rapport. Kanske är det så jag borde tänka – vi blir åtminstone inte mördade för att vi jobbar fackligt, som man blir i Colombia. Bland annat läser man denna kommentar om rapporten:

Än en gång var Amerika den farligaste kontinenten för fackligt aktiva, till stor del på grund av ett enda land – Colombia. År 2006 mördades 78 människor där på grund av sitt fackliga arbete – åtta fler än under år 2005.

Tack snälla regeringen

Ge dem en örfil å skicka dem till jobbet!

2007-08-10T12:27:00.000+01:00

Alltså, blir man trött av klappjakten på sjuka eller vad? Nu ska utbrända inte vara sjukskrivna, utan tillbaks till jobb.

Ok ok ok... visst, en del skulle må bra om man anpassade arbetsplatsen efter ens behov av att bli frisk. Vissa. Men, hallåååå!!! Är det någon som har varit på en vanlig arbetsplats de senaste 10 åren? Det är ju inte så att det är de som blivit sjuka av sitt jobb som bestämmer över arbetstakten. Men som grädde på moset så ska de ta ansvar för att arbetsgivarna skruvat upp tempot.

Alla de där åtgärderna är bara fantasier. Kom igen när vi får ett annat arbetstempo och ger folket på golvet mer att säga till om hur man ska jobba.

Dessutom så säger mannen på socialstyrelsen så här till DN:

- Vi kan inte säga att vi har någon god vetenskaplig grund för några av de här riktlinjerna eftersom själva frågeställningen om arbetsförmåga är rätt ny för den medicinska vetenskapen.

Så... man har för det första inget belägg för att det teoretiskt är rätt åtgärder, sen så har man noll koll på om det är genomförbart i verkligheten. Sådant kallas kvackeri.

Tidigare har jag skrivit om livet att vara i kläm mellan försäkringskassan, jobbet och läkare utan koll... Nu är socialstyrelsen ute å cyklar... och som man hör på finansminister Borg så passar det som handen i handsken i den gudomliga planen. Men med denna regering så är det väl knappast en slump när socialstyrelsen höftar och hittar på saker som de själva säger är grundlöst.

Dagens kulturgärning - Katastrofala omslag

2007-08-09T12:29:00.000+01:00

Alltså... fick tipset från en i rugbyklubben... en helt fantastisk blogg om mindre lyckade skivomslag, "Katastrofala omslag".

Nästan lika fantastiska som layouten på dessa är också titlarna på många av skivorna. Och så kan man ju också läsa fel... som när jag misstog "våra" för "våta" i titeln till Ole Dole Doffs tredje.

En hit är en tidig Lasse Berghagen... var det ingen som undkom hippie-tidens drogromantik?

Som sagt, en kulturgärning och en stor källa till glädje.

Sommarkul om pigor och butlers

2007-07-29T12:07:00.000+01:00

Roland Spånt, tidigare chefsekonom på TCO, har i gårdagens Aftonblad skrivit väldigt kul men också allvarligt om borgarregeringens pigavdrag.

Jag minns när jag jobbade som barnskötare och det fanns folk som moraliserade över att ensamstående mammor gick och handlade före de kom och hämtade sina barn, vilket överutnuttjande av samhällets resurser. Men, nu kan man få pigavdrag för, som Spånt påpekar, "privatchaufförer står utanför lördagsdiskot?"

Ibland måste man dra saker till sin spets för att man ska förstå hur sjukt det kan vara. Även om det är extrema exempel så är de ändå inte mindre sanna.

Bloggaden drar till beachen

2007-07-13T13:38:00.000+01:00

Det finns ett väldigt gott skäl till att Bloggaden inte är på plats i Almedalen... den årliga Beachrugbyn i Tylösand!

Jepp... trots att arbestköparen hade betalat allt så valde jag det väsentliga i livet - rugby. Och när man ser bilder från tidigare års bechrugby så måste det ju framgå vad som är roligast. Dessutom, vi vet ju vad tredje halvlek innebär, här blir det i form av grillparty vid klubblokalen.

Misstänker att Halmstad rugby tänkte lägga upp saker under turneringens gång. Så släng dit ett getöga emellanåt, turneringen pågår hela lördagen.

Nu åter till packningen, får inte glömma tandskyddet!

Sluta skylla på EU för egna dumma beslut

2007-07-13T12:05:00.000+01:00

Nu får vi veta att EU-kommissionen inte alls anser att Sverige måste ha marknadsanpassade hyror. Vill kommunminister Odell ha marknadsanpassade hyror så får han stå för det själv.

Det här är ganska vanligt när man vill genomföra beslut i nyliberal riktning. Man säger bara det magiska ordet "EU" och alla förväntas resignera inför det faktum att man röstade ja en ödesdiger söndag hösten 1994.

Sen dess har utgångspunkten i svensk politik varit att "alla visste, även om ja-sidan förnekade, var nu god å svälj". Så ska vi alla ta på oss ansvar (nej-röstarna som dock är demokrater) eller skuld (de tveksamma ja-röstarna som litade på etablissemanget) för något som är motsatt vad vi vill.

Dock missar de en sak. Även vi EU-kritiker menar att det är väldigt mycket ont som kommer att komma, direkt eller indirekt, av EU-medlemskapet, så ser vi faktiskt inte världen i svart och vitt. Inte ens EU-juridiken. EU ska ha skit för det EU gör skit... men Odell får ta ansvar för sin egen.

Men det gick bra i början. LOU, Lagen om Offentlig Upphandling, har i Sverige fått en utformning som inte skulle vara nödvändig utifrån EU-krav. I Danmark t.ex. har man en ganska offensiv motsvarighet till LOU, där förväntas man ställa sociala krav vid upphandling.

Den numera pensionerade arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö har pekat på att begreppet "affärsmässighet" som finns i den svenska lagen är helt och hållet en svensk uppfinning. Det är det begreppet som det svenska juridiska systemet lutar sig emot när man vill hindra kommuner från att ställa sociala krav vid upphandling.

Nå ja, det är fortfarande helt fritt för det svenska politiska systemet att ta beslut om marknadshyror, det är dagens nyhet. Regeringen måste alltså själva ta ansvar för ett sådant beslut. Det bekväma i "att peka EU" går inte nu.

Så, törs Odell nu?

Ali vann mot Federley - yeah!

2007-07-12T18:12:00.000+01:00

Det här kan man läsa på LOs hemsida:

Ali fick bucklan

Det handlar om en debatt-tävling som LO ordnade i Almedalen, och det är inte nog med att Ali vann en debatt-tävling... ämnena som debatterades var den svenska modellen och kollektivavtal.

Det känns väldigt bra att en vänsterpartist vinner när det är en av de viktigaste arbetarrörelsefrågorna som debatteras. Än bättre att Ali faktiskt inte var den som skulle ställt upp, Josefin Brink blev sjuk och Ali hoppade in i sista sekunden. Josefin hade ju heller inte gjort bort partiet, utan hade klarat det minst lika bra. Så vi har bra företrädare både i första- och andrauppställningen.

nog har Marx ändå rätt?

2007-06-21T17:39:00.001+01:00

Sitter å slöar framför datorn så här inför midsommarafton å kollar på lite Monty Python-grejer på Youtube, när jag ser denna internatinella filosofiska fotbollsmatch.

Helt ärligt, visst är det offside? Marx har ju faktist rätt. *ler*

Fast det väcker en del andra filosofiska probelm för mig att påstå att Marx har rätt, jag är ju en extrem försvarare av principen att domaren har alltid rätt...

”Kundnöjdhet” värdelös information

2007-06-20T10:26:00.000+01:00

Nu anmäler de tidigare anställda på Curanda företaget enligt Lex Sarah. Det är de uppgifter som de suttit på som avslöjats tidigare i Kommunalarbetaren, att man stulit tid från vårdtagarna.

Vårdtagare som blivit biståndsbedömda för viss tid har inte fått sin service på den tiden. De anställdas scheman avslöjar det när man samkör scheman mot beslut om tid. Vad jag utläser av artiklarna har ägaren kört en klassisk strategi för att dölja sitt fiffel:

- håll isär fakta så hela bilden inte är tillgänglig
- håll isär personalen för att de inte ska kunna reflektera över situationen och lägga pussel

Härska genom att söndra alltså. Har sett det förr. När jag jobbade fackligt så var det sällan ett annat slut på historien om en arbetsplats där folk mådde dåligt, ville ha hjälp men inte vågade träda fram, livrädda för öppna och dolda repressalier. Efter en viss tids jobb (från två till fyra år ca) så kom det till slut fram, det fanns ekonomiska oegentligheter som doldes bakom kaoset.

Under hela denna resa kring Curanda så har den borgerliga majoriteten gömt sig bakom begreppet ”kundnöjdhet”. Det kan inte vara fel på Curanda, för de har goda resultat i kundundersökningarna. Nu när hard facts ligger på bordet så är de plötsligt förvånade.

Jag är inte imponerad. De har nämligen blivit informerade vart efter från facket och ställda mot väggen av oppositionen när de inte gjort något. Får man obekräftad information kan man självklart inte agera, men tyder den på allvarliga missförhållanden så har man faktiskt en skyldighet att få informationen bekräftad eller avvisad som osann. Men den borgerliga majoriteten har valt att säga att kundundersökningen är en tillräcklig information för att kunna avvisa alla påståenden om Curanda som osanna.

Jag vet också hur dessa kundmätningar går till. När jag jobbade inom barnomsorgen så gjordes de årligen. Jag vet hur föräldrarna resonerade när de skulle svara. De gillade sina ungars ”fröknar” och ville inte ställa dem i dålig dager. De la in själva relativitet i frågorna, när de skulle svara så gjorde de utifrån de nya förutsättningarna, även om den förtryckta frågan inte var formulerad så. Så de svarade inte på om det var lika bra nu med hälften av personalen kvar, som det var tidigare med dubbelt så många.

Så kallad ”kundinformation” är självklart för en verksamhet intressant. Men som enda kvalitetsmått helt värdelöst. Men i det moderata Nackas drömmar om en fullständigt marknadsanpassad verksamhet så faller absoluta kvalitetsmått bort. Till exempel en så enkel sak som frågan:

Har vårdtagaren fått den omsorg som man beslutade att denne skulle få?

Så offrar man ett gäng vårdtagare för att man gjort politik på att bara använda värdelös information.

Per Johannsson granskad och (be)dömd

2007-06-14T15:56:00.000+01:00

Det är faktiskt inte riktigt klokt vilka konsekvenser AD-domen mot Per Johansson fått. Reaktioner på bloggar (har läst dem mest i form av kommentarer till bloggar som ogillar AD-domen) är rena lynchmobben efter Per Johansson. Hans person är vansinnigt granskad och (be)dömd.

Men denna fixering vid Per Johansson som en otrevlig f-n är helt i linje med den metod borgerligheten har som Josefin Brink så lysande analyserade i sitt blogginlägg "Järnnäven mot facket":

"Metoden är klassisk: vänd på perspektiven. Utmåla löntagarnas organisationer som överheten och kapitalets företrädare som underdogs."

Någon säger att Per Johanssons beteende är oacceptabelt oavsett om han hade rätt i sak. Var finns "oacceptabelt beteende" som grund för avsked av facklig förtroendeman? En annan menar att ett labilt och hotfullt beteende är grund för avsked för en facklig förtroendeman.

Är det kanske inte en hotfull siutation, att säkerheten är akut livshotande men Connex skiter i att åtgärda det och att folk ska både köra och åka med tunnelbanan?

På partiets hemsida så återlänkades partistyrelsens uttalande i nov 2005 till Josefin Brinks kommentar om domen (sen så bloggar hon klockrent här). Det gav mig en återblick till händelserna då. Särskilt ett citat från Connex VD och partistyrelsens kommentar:

"Connex VD Pelle Svensson angrep klubb 119 i Dagens Eko den 30 september och menade att facket bedrivit 'en kampanj som inte hör hemma i en avreglerad och konkurrensutsatt verksamhet'. Connex slåss alltså för sin rätt att tjäna pengar på en skattefinansierad verksamhet och anser att Per Johansson har hotat den rätten."

Det är hur Per framför sakfrågorna som står i fokus. Men i Connex case mot Per är det bara en del, liksom i AD-domen. Det är faktiskt så att Connex menar att Per inte borde ha fått uttala offentlig kritik alls, även den han ska ha uttalat i ett trevligare tonläge. Det politiska innehållet är också fel menar man.

Vi ska komma ihåg att Connex körde tunnelbanan med SL hade ansvar för räls mm och att man bollade fackklubben mellan Connex och SL, ansvaret för säkerheten var lika hal som en tvål tappad i badkaret. Tacka f-n för att fackklubben försökte fånga den med båda händerna.

Genom att bryta ur Per Johanssons beteende ur denna kontext blir det tydligen helt fritt fram att ha en massa tyckanden om Per Johanssons person och använda de tyckandena som förevändning för att begränsa vad en facklig förtroendeman får säga när han sköter det uppdrag han fått från medlemmarna. Per Johansson i fokus, inte facket.

Ett riktigt lågvattenmärke är den som ansåg att demokratin inom SEKO måste varit satt ur spel när Per Johansson blev vald till ordförande i klubben. Snacka om patroniserande, klubbens medlemmar måste alltså ha hjälp av de arbetsgivarvänliga nyliberalerna för de veta icke sitt eget bästa.

Det påminner mig om patrons uttalande till arbetarna på Mackmyra 1906 som jag tidigare bloggat om:

"Då det är en allmän erfarenhet, att de arbetare, som ställa sig under socialistiskt förmyndarskap, just därigenom råka under förtryck och ett olidligt beroende och att socialisternas diktan och traktan går ut på att stifta split och tvedräkt emellan arbetare och arbetsgivare till bådaderas skada, så har Styrelsen för Mackmyra Sulfitaktiebolag sedan lång tid tillbaka varit fullständigt enig om att icke under några omständigheter använda sig av arbetare som ansluta sig till socialistisk fackorganisation. "

Fräls de arbetande från deras egna val.

Till Per Johansson vill jag bara säga en sak:
Jag hoppas du orkar se denna storm om din person för vad det är, ett ytterligare tillfälle att slå på facket, både dess företrädare och dess medlemmar. De slår på det som är svårast att värja sig mot, dig som person i syfte att skapa splittring. Men se det i det större sammanhanget.

Här är ytterligare några bra bloggar och artiklar som jag tycker är bra läsning om fallet och som inte fick någon naturlig hänvisning ovan:

Den Lila Röda Sidan - socialdemokraten Mikael Åhman kommenterar det juridiska
Esbatis kommentarer - Ali analyserar yttrandefrihetens ställning, dessutom hittar man här många av de arbetsgivarvänliga kommentarerna där
Kurt Junesjös hemisda - Kurts genomgång av de skäl dåvarande Connex angav vid avskedandet, en bra påminnelse om vad läget var då
Jinges Web och Fotoblogg - också här finns en del kommentarer att läsa
Domen - publicerad hos AD
LO-tidningen - första artikeln efter att domen kom, bl a att fallet kanske drivs till Europadomstolen

BLOGGADEN fixar regler

2007-06-14T14:19:00.000+01:00

Jag har inte tidigare känt behov av att radera några kommentarer förrän nu men eftersom jag gjort det så tänkte jag att jag fixar lite förhållningsregler.

Nej, det är inte någon som jag tycker är tok-liberal vars kommentar jag raderat, det är bara en hänvisning till ett upprop som var helt utanför ämnet för blogginlägget. Dessutom saknade uppropet avsändare.

Så, nu finns det längst ner till höger, BLOGGADENs regler för kommentarer.

Dom i AD som kan ge bitter eftersmak

2007-06-13T15:03:00.000+01:00

Att AD inte anser att den yttrandefrihet vi har i grundlagen gäller i förhållandet arbetsgivare - anställd visste vi ju när domarna Värö Bruk (AD 1994 nr 79) och Samariten Ambulans (AD 1997 nr 57) kom. I de fallen så slutade det ändå lyckligt för arbetstagarna, arbetsgivarna lyckades i de fallen inte tillräckligt att bevisa att det som sagts var illojalt.

Men på något sätt trodde jag ändå att Per Johanssons sätt att sköta sitt uppdrag från medlemmarna inte skulle kunna ifrågasättas av andra än just SEKO 119:s medlemmar. Men här har man tydligen kunnat göra en åtskillnad mellan förtroendemannen Per Johansson och den av Connex anställde Per Johansson – trots att det som anförts var saker han gjorde i sitt uppdrag.

Vad är det för signal som man vill sända ut? Det är en dom fylld med en massa tyckanden om Per Johansson som person, kanske en del sanna, men vad spelar det för roll om man tycker att han är dum? Det är väl principerna man ska döma efter?

Jag vet inte vad det är jag ska dra för slutsatser om principer efter denna dom, bara den att det är så att maktförhållandena har kraftigt förskjutits en hel del. Efter domarna 1994 och 1997 så trodde jag att det skulle väckas opinion som försköt maktförhållandena i riktningen ökad yttrandefrihet… men nu vet jag bättre.

Bittert.

Nya avslöjanden om Curanda

2007-06-05T10:44:00.001+01:00

Nu avslöjas också att Curanda fuskat med den tid som deras kunder ska få enligt biståndsbedömning. Om de också tagit betalt eller inte från kommunen återstår att se, Kommunalarbetaren har lämnat över sina uppgifter till kommunens revisorer.

Men länge har vi i opositionen i Nacka, liksom facken, befarat att detta är möjligt och troligt. Bedriver man företag vill man ju ha pengar över efter att ha gjort rätt för sig. Är det väldigt små marginaler är det ju lätt hänt att inte alltid göra rätt för sig. Konstigare än så är det inte. Men därför väldigt farligt att överlåta kommunal verksamhet till det privata vinstintresset.

Laina Rosberg på Kommunalarbetaren borde få pris. Det arbete hon gör med att granska privata arbetsgivare som tagit över kommunal verksamhet är så så bra!

Fattigt mot huliganism

2007-06-05T09:05:00.000+01:00

Jag tänkte inte säga något om Danmarksincidenten, men efter att ha sett Thomas Bodström (s) och Kristina Alvendal (m) debattera hur fotbollshuliganerna ska stoppas i TV-soffan kan jag inte längre låta bli.

Jaja, ok, klart man måste diskutera den akuta säkerheten. Det höll de på å munhöggs om med sedvanligt revirpinkande. Är moderaterna eller sossarna bäst på repression? Bodström indignerad över att inte moderaterna fortsätter hans förträffliga arbete, Alvendal överansträngde sig för att göra den lilla skillnaden enormt mycket större än den är.

Men de, liksom de flesta debattörer på området ställer aldrig frågan;

Vad kommer det sig att folk är idioter nog att gå in på en plan där de inte har att göra, bedriver ett våld som har föga med sporten att göra?

En ännu mer intressant fråga är;

Hur kommer det sig att huligansim inte finns i alla stora publiksporter?

För jag accpeterar inte så enkla förklaringar som masshysteri och grupptryck som enda förklaring. Vi kommer fortsatt att bli förvånade när nästa generation, som just nu är söta skolbarn, somliga aktiva inom idrottsvärlden, somliga inte alls intresserade av sport, också kommer att bete sig som den fotbollspublik vi ser idag. Eftersom frågorna aldrig ställs.

Jag minns när jag i min ungdom dömde St Erikscupsmatcher på Björknäs IPs 7manna-plan. En match blev en av pojkarnas föräldrar förbannad bara när han såg att jag skulle döma och under matchen fick jag ständiga recensioner på mina domslut. Jag var i princip på väg att utvisa denna förälder från idrottsplatsen när hemmalagets lagledare hade gått fram till föräldern och lugnat denne. På planen stod den stackars sonen och tittade ner i marken medan han sparkade lamt i gruset. Mellan tänderna hörde jag honom mumla:

- Pappa, jag vill ju bara spela.

Min bror har tränat sin äldsta sedan hon var 7 år, hon är nu 15. Där har föräldrarna varit bannlysta från lagledarbänken och fått tydliga instruktioner: det är tränarna som coachar på match, föräldrarna får bidra med glada tillrop. Respekten för tjejerna, lagledningen har varit ledande och föräldrarna får finna sig i att det är tjejernas målsättning som gäller, inte föräldrarnas.

Att min brorsdotter är mindre trolig som framtida huligan än lillkillen på Björknäs IP beror inte bara på kön, vill jag mena.

Sen den där händelsen på Björknäs IP någon gång tidigt 80-tal och min brors lagledning idag har det nog hänt en del inom ungdomsledarutbildningarna, men långt ifrån tillräckligt inom fotbollsklubbarna. Det förekommer mer än som undantag att ungdomsledare både beter sig som den föräldern och att man tillåter föräldrar att bete sig. Jag menar att klubbarna bryr sig för lite om vad ledarna gör efter de gått ledarutbildningen.

När jag gick ungdomsledarutbildningen genom rugbyförbundet i Stockholm för två år sen insåg jag kanske något som jag inte kunnat sätta fingret på tidigare. Skillnaden på fotbolls- och rugbykulturen och när den uppstår.

I värderingsövningarna gick det inte bara ut på att lära sig rugbyförbundets värderingar utantill. Vi diskuterade vad man gör för värderingarna skulle bli en naturlig del av sporten. Hur viktigt det var att tidigt sätta ner foten om värderingarna respekt för domaren och motståndarna – OCH det egna laget. Vilka träningsmoment som naturligt tränade den insikten. Att lära genom att göra och vara, inte att säga och göra tvärtom. Och vilka aktiviteter man har utanför planen.

Man har metodiken.

Inom många sporter pratar man om vilket fostrande ansvar man har, men det är nog bara i rugbyn som jag sett att man är noggrann med att kulturen kring sporten ska innehålla just fostran.

På planen har domaren en lite annan roll än att bara döma, domaren instruerar också, förebygger regelbrott och ser till att spelet sker säkert. Domaren är i ständig dialog med spelarna.

Runt om rugbyn har vi också en helt annan social aktivitet. Att bjuda motståndarlaget på mat är obligatoriskt, liksom den stund efter match när man tillsammans äter.

Det värsta brott rugbypubliken gjort sig skyldig till är att klä av sig nakna och springa över planen, streaking är ett rugbyrelaterat brott. Inte ens i länder där publiken kan vara över 50 000 personer blir det värre än så. Och någon i Monty Pythongänget ska ha sagt:

”Nobody expects a rugby riot”

Är det kanske något fotbollen kan lära av?

Att känna sig som vinnare trots förlust

2007-06-02T18:34:00.000+01:00

Lagbild från hösten -06 då vi vann mot Malmö, borta.

Det är inte varje dag man känner sig som vinnare när man kliver av rugbyplan och har torskat med 39-0. Men så kändes det idag. Vi spelade mot Exiles, mångfaldiga svenska mästarna och som vi förlorade med 68-0 mot tidigare i våras. Visst vann de, men det gjorde ont att vinna mot oss.

Det var en match där vår moral höll och vi äntligen fick igång eget spel. Vi var långa stunder på deras planhalva i första halvlek (17-0) och också så långt som innan för deras 22-område. Det var inte utan att vi hade eget försök på känn...

Det är såna matcher som gör att man känner att det är skitkul att spela rugby med Attila!

Svenska sjukan

2007-05-31T14:58:00.000+01:00

Hur ofta blir man inte påmind om hur sjukt vårt omhändertagande om sjuka är här i Sverige. Häromdagen träffade jag på en gammal vän som varit inne en sväng i IT-branschen och gjort karriär för att krascha själv. Försäkringskassan ifrågasatte hennes oförmåga att arbeta för att ”hon var för välartikulerad för att vara sjuk”.

Själv råkade jag för två år sedan ut för att min dåvarande husläkare inte kunde ställa en diagnos på mig, för att hon sa att mina symptom var för diffusa. Att jag t.ex. i tre veckors tid inte vågat gå å lägga mig före 5 på morgonen för jag oroa mig för att ligga sömnlös och att jag sen vaknade 7 för att jag hade dåligt samvete för allt jag inte gjort, det var för diffust. Min dåvarande husläkare tyckte tydligen att jag skulle ha kompetens att ställa min egen diagnos. Den som sedan ställdes av en psykiatriker; akut depression och ångest.

Det blir lite moment 22, man är antingen för välartikulerad eller saknar förmåga att ställa en diagnos.

Min bästa väninna har nu råkat i kris, en längre tids depressionstillstånd och nu, som grädde på moset, ett besked om att hon har en tumör på hjärnan. Vi kallar den "den lille husockupanten". Att hennes mor dog när hon var 16 år i cancer, att hon passerar radiumhemmet där modern vårdades när hon ska på egna läkarbesök gör henne kanske inte fullt rationell när hon tar emot läkarens besked om att den lille husockupanten inte utgör någon fara för livet.

Försäkringskassan drog in hennes sjukpenning, även när hon gjorde försök att arbeta halvtid och arbetsplatsen ordnade andra arbetsuppgifter. Och det värsta av allt, hennes husläkare orkade inte ta kampen och förklara sig. Inte heller ville hon inse sin begränsning på området och skicka min väninna vidare till de inom sjukvården som har kompetensen.

Mitt i detta så hör jag från en rad olika landstingspolitiker att vi har något som heter ”överkonsumtion” av vård. Det är därför det är så viktigt att vi har avgifter, för annars skulle väntrummen befolkas av folk som skulle ”konsumera” alldeles för mycket vård.

Jag vill ifrågasätta den bilden när den är skapad utifrån att människor kommer till vårdcentralen och inte kan få hjälp. Dessutom skulle det innebära att alla sådana som jag, som har fri läkarvård via arbetsgivaren, skulle drälla på vårdcentralen titt som tätt. Men de som kommer dit med besvär de inte kan få hjälp med, de kanske inte ”överkonsumerar” vård. Jag tycker jag börjar få fog för att påstå att de ”felkonsumerar” och att de inte gör det med flit, utan för att den svenska vården är inkompetent på att ge rätt insatser. Husläkare som vägrar skicka vidare, husläkare som är svaga för försäkringskassans hetsjakt och sviker sin uppgift att se till patientens bästa.

Jag måste ställa mig frågan om vem som är läkarens huvudman idag, landstinget eller Försäkringskassan. Och om hur landstingen faktiskt ställer sig till att läkare ger efter för Försäkringskassan.

Nyligen såg jag en befriande dokumentär om en norsk klinik där man behandlade hypokondriker. Det var något alldeles särskilt att se en grupp som annars väldigt ofta betraktas som de som ska hållas borta från väntrummen i hetsjakten på ”överkonsumenter av vård”. Snacka om rätt behandling. Måste vara skönt att få sin hypokondri tagen på allvar.

Dessutom så fick jag själv bättre insikter om vad hypokondri är. Och jag förstod att jag inte alls är det. Insikten påminde mig om vad skillnaden mellan hypokondri och psykosomatiskt orsakade åkommor är. Jag tror allt för ofta att de fysiska besvär man får på grund av depressioner, ångest och andra psykiska tillstånd hopblandas med hypokondri och att man tänker sig att det är något man kan bli av med om man bara lär sig lite disciplin och skärper sig och går till jobbet. Ungefär som jag blev bemött av min gamla husläkare.

Det värsta av allt i denna svenska sjuka hetsjakt på sjuka är att det faktiskt skulle gå att hjälpa de flesta. Med stöd från min chef och andra närstående fick jag rätt hjälp till slut, inom landstinget dessutom. Men inte utan att andra friska personer fick rota och med stora strider med försäkringskassan. Själv var jag ju för sjuk då för att klara det själv.

Man måste visst vara frisk för att klara att vara sjuk. Men varför jaga sjuka så de blir ännu sjukare, istället för att hjälpa. Min väninna har tappat månader där hennes kristillstånd nu mer handlar om Försäkringskassans hets och husläkarens svek. Allt min väninna vill är att kunna stå i kön i Konsum utan att krisa och kunna jobba utan att den lille husockupanten ger henne fixa idéer. Efter mina tips och råd har jag gjort det husläkaren borde gjort. Talat om att öppna psykiatrin troligen har kompetensen, och nu när hon fått kontakt känner väninnan att hon äntligen börjar få rätt hjälp.

Varför ska hon behöva förlora månader och hamna i kläm med Försäkringskassan när det var så enkelt att ”konsumera” rätt vård?

Attila-förlust, men hej! vi fixa i alla fall poäng

2007-05-30T23:20:00.000+01:00

Det ser ut att bli en hård säsong för Attilas damer, förlust igen ikväll mot Enköping. Vi har tappat många spelare och många av våra nya spelare har spelat sin första match i år.

Men inte tappar vi humöret för det. Vi ser det här året som en säsong fyllt av träningsmatcher och satsar som vanligt på att vara bäst i tredje halvlek. Och man får inte förringa att vi ändå gjorde försök (Johanna) och att vi satte conversion-kicken efter (Teddie). 5+2 poäng alltså.

Matcher så här långt:
Sthlm Exiles Lad - Attila RG 68 – 0
Attila RG - NRK Trojan 7 – 46
Attila RG - Enköping RK 0 – 34
Uppsala RFC - Attila RG 35 – 0
Enköping RK - Attila RG 53 – 7

På lördag har vi Exiles på Årstafältet 13.00, herrarna spelar samma match 15.00. Grillparty efteråt på Årstafältet :-).

Intressant är dock att Uppsala faktist fick 5-5 mot Exiles ikväll. Förra matchen fick dessutom Exiles slita för att vinna med 13-19. Det kanske inte blir lika enkelt i år för Exiles Ladies att vinna SM-guld.

På herrsidan såg vi redan ifjol ett tronskifte när Enköping knep SM-guldet i finalen från Exiles. Dessutom har både Enköping OCH Hammarby vunnit mot Exiles i serien i år.

Jag tycker att det bådar gott för svensk rugby, att det kommer nya lag som kan göra anspråk på tronen. Men vi i Attila får väl slicka såren ett tag och komma igen till nästa säsong. Dock känns det inte riktigt så grisigt som på bilden ovan.

Fortsatt rätt väg i EU för facket

2007-05-30T14:10:00.000+01:00

Om man ska tolka Kommunalarbetaren rätt så börjar det röra på sig i rätt riktning på flera områden inom EU-systemet. Nu Rom II som innebär ett förtydligande om ursprungslandsprincipen. T.ex. att en arbetsrättslig konflikt i ett land ska bedömas efter det landets arbetsrätt.

Med det så skulle inte Svenska SEKO ha dömts till skadestånd i Danmark för ett varsel om blockad i Sverige mot ett danskägt fartyg och heller inte Finska sjömansunionen kunnat stämmas inför brittisk domstol för varsel om strejk hos ett av de finska fartygen hos Viking Line.

Detta bådar bättre tider, fast det återstår att få bytt den svenska regeringen och dess politik.

Guru-nostalgia

2007-05-28T15:12:00.000+01:00

Idag har jag skäl att återfinna mina gamla favoriter, Hoodoo Gurus från ”down under”.

På Youtube hittade jag väldigt många gamla videos med dem, här är texten till favoriten ”What’s my scene”. Alla fynden kommer på en lista.

(Och ja, rugbylåten sist, ”That’s my Team” är baserad hiten ”What’s my scene”. Men rugby-kopplingen är denna gång en slump, det har inget med mina skäl till nostalgi att göra idag.)

Och bilderna... säger ju allt om 'Gurus' storhetstid... 80-tal *asg*

What’s my scene
And another thing
I've been wondering lately
Oh, baby,
Tell me where have you been?
Now the stage is set
Where's my Juliet, baby?
Is it maybe
My Midsummer Night's Dream?
What's my scene?
What's my scene?
what's my scene?
tell me wat's my scene

Like a talent scout
I'm always checking out new blood
Oh, I'd do good
If you tell me your game.
Playing Solitaire
Doesn't get me where you would
And, honey, you could
Play by any rules that you care to name.
What's my scene? (I gotta know)

They say, yeah, they say
Making love, you can make it pay.
They say, yeah, they say,
But we know there's a better way
Any day.

And another thing
I've been wondering lately
Am I crazy
To believe in ideals?
I'm a betting man
But it's getting damn lonely.
Oh, honey, it only
I could be sure what I feel.
What's my scene? (I'm dying to know)
I'll never know.
Well, I concede
I've been caught in someone else's scene (but that's not me).
Where, oh where, oh where can my scene be?
Please answer – me
What's my ..?

Pacific Nations rugby på Eurosport 2

2007-05-25T12:01:00.000+01:00

Boendes i Sverige blir man ju inte direkt överöst med rugby på TV. Vid de stora evenemangen kan man ju lita på att bättre sportbarer med brittisk eller fransk anknytning visar matcher. Men annars är det ganska dött.

På senare tid har dock Eurosport 2 visat en del rugby. Nyligen var det ungdoms-VM från Irland, nu är det turneringen Pacific Nations. Just nu pågår live-sändning från Sydney, jag ser Tonga mot Australien. Nice :-). Inatt kl 4.00 visar de Samoa-Junior Allblacks (NZ), men den går också i repris under dagen, två gånger.

Det innebär möjligheter att se en hel del fin rugby som uppvärmning inför VM i Frankrike i höst. Jag bara längtar, Springboks-Manu Samoa, Parc du Prince, Paris, söndagen den 9 september.

Partiledaren avslöjad hehe

2007-05-24T21:33:00.000+01:00

Vår redaktör för interntidningen Vänsterpress ska byta rum och städar för fullt. Han håller på att beta av omärkta bilder från flera tidigare redaktörer. Mitt i allt hittar han detta foto på partiledaren i en komprommiterande situation: det är Bajens reservtröja han har på sig, dessutom är den faktist lånad av utvecklingslaget. Han försöker göra allt för att kompensera med ett par Djurgårdsshorts... men det är ju bara vad ryktet säger... det kan man inte se av bilden, bara färgen.

I centrum står förstås Bloggadens egen linslus och till höger partiets ständigt lojala medarbetare Martin Hedlund. Om jag minns rätt är detta taget på Stadshagen då vi från partikansliet, med förstärkningar från övriga 84an mätte vår styrka mot riksdagskansliet i en fotbollsmatch, nån gång 2000 tror jag.

Lasse var visserligen riksdagsledamot redan då, men som fortfarande varande partisekreterare så hade han valmöjlighter om vilken sida han skulle strida på och trots att vi skulle ha Bajenstället så var hans lojalitet otvetydig i egenskap av partisekreterare.

Jag minns också resultatet, 2-2, och att jag som boss över 84ans lag hade satt mig och Lasse på topp. Det gav utdelning, jag minns en nick från mig rätt ner på en frispelad Lasse som på halvvolley satte den i nättaket nånstans ifrån straffområdslinjen. Skitsnyggt :-)

Hur kommer det sig att vi hade utvecklingslagets ställ? Jo, Anders Norin jobbade ju på distriktet på den tiden... och han var hjälptränare till utvecklingslaget.

Undrar om jag skulle kunna hitta den där lappen jag har i handen... där fanns nämligen den magiska laguppställningen...

Lysande Lindblom om Vaxholm

2007-05-24T17:18:00.000+01:00

Jag har inget mer att tillägga till Martin Lindbloms ledare i LO-tidningen om generaladvokatens yttrande i Vaxholmsmålet. Helt enkelt lysande analys.

Vad jag framförallt gillar är hur han lyckats enkelt beskriva hur fyrkantig, verklighetsfrämmande och otymplig EU-rätt är i jämförelse med svensk arbetsrätt:

"Mer bekymmersamt är generaladvokatens resonemang om att svenska fack i förväg ska bedöma innehållet i de avtal som utländska företag eventuellt kan ha
med sig innan de kräver svenska avtal.

Resonemanget är en skrivbordskonstruktion. I fallet Laval fanns till exempel från början inget lettiskt avtal, flera månader senare redovisade letterna ett fejkat avtal som dessutom inte följdes enligt de lettiska skattemyndigheternas uppgifter."

Han pekar på det omöjliga i att kräva att facken förhandskontrollerar företagen, och drar en rimlig slutsats:

"Mer realistiskt vore en omvänd bevisbörda.//... //Inget fack lär bråka om detta, även om ett så irrationellt fackligt beteende tycks ingå i generaladvokatens föreställningsvärld."

Jo, det är en viktig delseger, GA:s yttrande, men GA ställer en del tokiga EU-resonemang på sin spets och bevisar att den sortens lagstiftning krånglar till mer än det klargör... och visar på att spelreglerna blir renare om vi håller den där domstolen borta från vår arbetsrätt.

Käka å göra rätt för sig

2007-05-24T14:47:00.000+01:00

Nu har Hotell & Restaurang gjort det enkelt för oss att vara goda konsumenter. De har på många större orter gjort ”schyssta listor” på restauranger som har kollektivavtal.

Nu vet jag vilka lunchställen i min omgivning som är ok. Faktum är att jag funderar på några som saknas, hur det kommer sig. Men jag är inte värre än att när de tecknat avtal så går jag dit igen.

På hemsidan har också HRF gett tips om hur man ska kunna lista ut mer:

1. Kolla upp om dina favoritställen har avtal, och skriv ut den del av listan som täcker det område där du oftast äter ute.

2. Håll utkik eter SHR-dekalen. Den finns inte på alla ställen som har avtal, men där den finns uppsatt, har personalen garanti för löner och anställningsvillkor genom avtal.

3. Fråga personalen eller chefen på stället om det finns avtal. Om inte - uppmana dem att teckna.

4. Om priserna är allt för låga - t ex 19 kr för en öl eller 49 kr för en normal lunch - finns det stor risk för att stället inte har avtal, utan konkurrerar med lönedumping. (Detta gäller dock ej t ex hamburgerkedjor, som kan hålla låga priser trots att de har kollektivavtal. Fråga därför om du är osäker.)

5. Mejla avtal@hrf.net och fråga om ett ställe har avtal.

Omedelbart ska jag mejla HRF om ett par ställen jag saknade. Det kan ju finnas ställen som inte saknar avtal, som jag tar för givna ska ha avtal med HRF men som har med Livs, Handels eller annat fack. De ska jag ju naturligtvis behandla som schyssta.

Känns skönt att veta att jag kan äta och dricka och göra rätt för mig.

Uppvigling i karaoke-form

2007-05-24T10:55:00.000+01:00

Läste det gravallvarliga i Hanna Löfqvists blogg, att man i Tyskland i preventivt syfte arresterade folk som sjöng Internationalen...

Här tänkte jag ägna mig åt lite uppvigling i form att reklam för en sida med Internationalen i många varianter - i karaoke-form! Allt för att festen ska bli lite roligare... men kanske man ska vara försiktig så att tyska polisen inte får reda på det...

Enjoy!

PS. Vilken är din favoritkombination? Jag tror min är bossanova/ polska...

Du ska ha tacket!

2007-05-24T09:18:00.000+01:00

Idag i tidningen City så tackar "kvinnan i Stureplansvåldtäkten" alla som stöttat henne för stödet. Hon berättar att om hon förstått vad hon skulle blivit utsatt för under rättegången så hade hon nog inte orkat fullfölja.

Men, det är hon som ska ha tack, från alla oss kvinnor. För att hon ändå fullföljde. Hon gjorde det självklart för sig själv och det är mer än ett tillräckligt skäl. Men det är oerhört viktigt för oss andra att hon satte gränsen för vad män får göra och inte göra. Särskilt när vårt rättsystem misslyckas med det.

Det måste ju vara något helt galet med den gängse synen på kvinnors sexualitet när en kvinna ska behöva utstå följande upplevelse i en svensk rättsal:

"Jag klandrar mig själv för att jag inte bara ställde mig upp och gick ut ifrån rättegången. För ingen, ingen ska behöva försvara sitt tidigare sexliv eller sitt privatliv efter en våldtäkt. Under rättegången kände jag mig som den skyldiga, för hur kunde jag vara så dum att jag följde med två killkompisar hem efter krogen, varför hade jag druckit alkohol och varför var jag ens ute och festade på Stureplan? Den ena åtalades advokat, Björn Sandin, ställde mig en fråga liknande 'vad trodde du att ni skulle göra, dricka te eller?' Men inte trodde jag att jag skulle bli våldtagen den där natten i mars i alla fall. Dumma, naiva brud, den som ger sig in i leken får leken tåla."

Kvinnor blir på det här sättet uppdelade i två kategorier, de som är tillgängliga för sex för vem som helst, och de som inte är tillgänliga. Har man haft sex är det alltid fritt fram. Kvinnor har inga valmöjligheter, har inte en egen vilja i sin sexualitet.

Alla som ställer upp på den bilden av kvinnlig sexualitet måste ha en enormt taskig manlighetssyn, eftersom det är så enormt viktigt att försvara mäns rätt att ta för sig hur som helst när andan faller på. För det är precis det som är den andra sidan av myntet.

Men du ska ha tack, du "kvinnan i Stureplansvåldtäkten". Du gör oss alla kvinnor en tjänst när du står upp för rätten att bestämma själv om dina sexuella val, det befriar oss alla som pådyvlas en sexualitet baserat på en märklig syn på mäns rätt till kvinnors kropp.

Delseger i Vaxholmsmålet

2007-05-23T18:34:00.000+01:00

Idag kom generaladvokatens yttrande över Vaxholmsmålet. Det viktigaste blev gjort, han redde ut att Sverige inte har brytit mot EU-regler genom att hantera utstationeringsdirektivet som vi gör. Alltså, det är helt ok att ha vår kollektivavtalsmodell som garant för minimilöner, det strider inte i sig mot EU:s principer om fri rörlighet, icke diskriminering eller proportionalitet. Och Lex Britannia håller. *puh* :-)

Nu återstår domstolens dom, den kommer sent i sommar eller tidig höst. Men det ska mycket till för att Sverige ska bli fällda.

PS. Är det någon mer än jag som mår illa av den libanesiska militärens bombningar i palestinska flyktningläger? Läs Ali Esbati, där han beskriver faktaförvanskningen, hur det först "tros" finnas kopplingar till Syrien och al-Qaida, sen faller "tros" bort, och det är ett faktum... redaktionella ändringar som leder till nytt innehåll... kreativ journalistik?

"Olycklig fördelningsprofil"?!

2007-05-16T12:50:00.000+01:00

Josefin Brink skriver krönika i utmärkta webtidningen Efter Arbetet om hur ogranskad regeringens politik är. T.ex. är det föga känt att utfallet av de skattesänkningar som hittills genomförts och aviserats är att den rikaste tiondelen får 47 procent, medan den tiondel som har lägst inkomster får 2,5 procent.

Enligt Josefin lär visst en förvånad finansminister Borgs svar på den uppgiften vara:

"det blev en olycklig fördelningsprofil”

Ganska iskallt. Förvåningen övertygar inte mig.

Är det någon mer än jag som noterat nyheterna bland reklamannonserna? Lyxbåtar och swimmingpoolar har ju inte varit det som tidigare varit lönsamt att annonsera för på det sättet. Och samtidigt jagas matpriserna värre än någonsin, så jag börjar undra om de lågpriskedjorna klarar kostnaderna för normala arbetsvillkor och löner.

Det är i alla fall så att marknaden tycks ha förstått i vilka hushåll stålarna finns... fördelningsprofilen har nått fullt genomslag där.

... eh ... bevisar att öst gör som väst kanske?

2007-05-15T15:48:00.000+01:00

Det stora beviset för att schalgerfestivalen handlar om nationalism och inte musik är visst den lista som SvD publicerar idag över vilka som gav toppoängen till vilka.

Sen så menar någon att det är hemskt att man i öst inte förvaltar det hela bättre från öst, nu när man fått bli med. Man måste fråga sig om han menar att det finns ett outtalat villkor om att rösta på väst för de östländer som är med;

Att Serbien vann säger jag inget om, men de gjorde det för att alla forna Sovjet- och Jugoslavienländer röstade på dem, säger Bakir Prlja, ordförande i Bosniska Hercegovinska riksförbundet i Sverige.

Han är oroad för att tävlingen blir ointressant ”eftersom det inte handlar om musik utan om människor från Östeuropa och Balkan som uttrycker sina nationalistiska känslor”.

Alltså hallå, det kanske ändå är så att det inte finns något som är en "rätt låt"... det är ju liksom en fråga om tycke och smak också. Och grejar man inte den faktorn så ska man kanske inte titta på Melodifestivalen. Eller så är det kanske ett misstag att låta tv-tittarna rösta? Den slutsatsen kan man ju dra av experterna som tyckte att de inte röstade rätt... likaså från den bosniska föreningen ovan. Eller kanske behållit det hela som en västklubb.

I bevisföringen ser vi ju att det inte bara är öst som röstar på öst... Norden är ju rätt så bra på att rösta nordiskt... vi råkar bara inte vara så många så att vi kan vinna på det... dessutom så har vi ju en fördel med att det är land för land som röstar, hade det varit en person - en röst så ska vi påminna oss om att vi är ganska få som befolkar de nordiska länderna.

Jag hade först inte tänkt att lägga mig i den debatten som dundrar om öst kontra väst utifrån en tävling i musik... men tänker göra denna uppmaning till de som tycks dö av indignation:

Skit nu i vem som vann. Om du hittade några låtar som du gillar, ägna tid åt att lyssna på dem, det är bästa sättet att använda musik. Och om du varken gillar låtarna, motiven för folks val eller resultatet: så måste du inte titta på Melodisfestivalen, man kan stänga av TVn.

Själv kör jag Tysklands bidrag i repris, den låter likadant trots sin 19e plats. Det finns inga politiska undertexter till varför jag gillar den... men det kanske har med min uppväxt i USA att göra, att jag känner igen något som påminner om Fred Astaire.

Kreativ historieskrivning

2007-05-14T16:55:00.000+01:00

Makten över historieskrivningen är inte direkt ocentral i kampen om kollektivavtalens vara eller icke vara. Nu avslöjas att Strålarnas förskola på Lidingö kanske ändå sparkade Jimmy för att han var fackligt aktiv, inte att han saknade kockutbildning som passade profilen.

För det var skälet till att fackligt aktive Jimmy inte kunde arbeta kvar, man skulle ha kost som sin profil på förskolan. Man fick efter förhandlingar dock behålla honom, men det blev bara halvtid.

Nu visar det sig att man inte har ett kök som passar för syftet, man får inte laga mat där för att köket inte är utrustat så att man kan separera råvaror, som rått kött, fisk och kalla grönsaker till sallad. I tisdags polisanmälde inspektörer från Miljö- och hälsoskyddsnämnden förskolan.

Det är ju inte första gången som historien förändrats vartefter en konflikt pågår. Läser man på Byggnads hemsida ser man hur företaget på Vaxholm tecknar avtal med det lettiska facket – efter att man sagt att man redan har ett. På Wild’n’Fresh så förändrades informationen vartefter. På Curanda sa ägaren att hon har bättre villkor än vad som annars gäller – men hon hade aldrig läst ett avtal. Hon tog dessutom kontakt med ett försäkringsbolag i efterhand för att teckna försäkringar, något som redan borde varit på plats om hon ska göra anspråk på att ha likvärdiga eller bättre villkor.

Det är inte så lyckat att påstå att saker och ting är på ett visst sätt om det faktiskt går att ta reda på att det inte är sant. Men att arbetsgivare gång på gång gör det visar väl på att tuppkammen växt på dem i detta politiska klimat. De räknar väl iskallt med att få komma undan med lögnerna. Men det det som göms i snö.

DN-analys med utgångspunkt från LKAB-lögner

2007-05-13T18:06:00.000+01:00

Vinnaren skriver historien, brukar man säga. Men det är också så att man kan försöka skriva historia för att framställa en vinnare, eller vinnaren i dålig dager. Nu DN, i dagens ledare.

Ok, den handlar om regeringen och lite annat, men där finns en vad man kan kalla halvtidsanalys av avtalsrörelsen. Tesen är att den kostar mer än vad svensk ekonomi (vilka svenskars ekonomi?) tål då Handels och Svensk Handel gjorde upp mot Svenskt Näringslivs vilja, men inom LO-samordningen, och att Gruvtolvan driver helt galna krav utöver centralt avtal och utom LO-samordningen.

Men frågan är om vad det var som drev gruvarbetarna till strejk, och det har ju också avslöjats. LKAB skötte inte sina lokala åtaganden. Inom det centrala avtalet alltså. T.ex. att diskutera utlägget av löneutrymmet, definiera löneutrymmet, bestämma vad som ingår i utlägg och inte. Sen ville man ha kompensation för åren man stått tillbaka, under avtalsnivåerna som var tidigare. LKAB sa att facket borde inte vilja ha konjunkturanpassade löner, men det är ju vad de haft under ett antal svåra år. Det gör sig inte att bara kasta ur sig sin tolkning och sen gå därifrån med utgångspunkten "take it or leave it". Det är inte att förhandla.

Det är nog inte tid för att skriva 2007 års gruvstrejks historia än, saker och ting är ju inte klart. Men än så länge har fakta om att LKAB vägrade förhandla framkommit. Nu sitter de och förhandlar.

Att göra en halvtidsanalys av avtalsrörelsen där man på felaktig grund säger att gruvarbetarna fått utöver LO-samordningen, samtidigt som man dessutom tycker att det är galet med ett avtal inom LO-samordningen... det är rörigt det. Men man vill väl skriva historia före den är klar, så man garanterar vem som äger sanningen.

... doing the omoralisk röstning?!

2007-05-13T00:38:00.000+01:00

Jajaja... jag röstade oxå... och mot alla odds, Lisa röstade på Tyskland!

Är sällan att ett tyskt bidrag fallit mig i smaken, men det gjorde det verkligen den här gången, och en sån låt brukar inte låta bra på tyska. Vilken överraskning!

Så jag föll till föga och röstade... och är för trött för att analysera vad det står för... jag låter det bara vara så.

Typiskt att det inte gick så bra... kom ju efter the Ark... fast, låten försvinner ju inte bara för att inte alla människor i Europa tyckte som jag. Å här är den igen, i repris. Enjoy!

Blairway the Vicious way

2007-05-12T18:33:00.000+01:00

Ali länkade till en kul animering av Blair sjungandes sin egen version av "My Way", väldigt kul...

Fast som gammal punkare så blir jag ju barnsligt förtjust i denna tecknade bild i The Guardian. Sid Vicious is back *hehe*

Kielos: stödköp för Schlingmann

2007-05-08T21:44:00.000+01:00

Alltså, Katrine Kielos har en humor helt i min smak...

http://kkielos.blogspot.com/2007/05/std-propagandaminister-schlingmann-lite.html

Gruvarbetsgivarna kvinnornas förkämpe?

2007-05-08T20:48:00.000+01:00

Det är väldigt intressant att se arbetsgivarföreträdare, som gruvarbetsgivarnas Bengt Huldt, kämpa så hårt för kommunals lågavlönade kvinnor. Liksom många andra borgerliga kritiker av gruvarbetarnas vilda strejk.

Men hallå, om ni har en sån omsorg om Kommunals medlemmar, var är sympatierna? Deras avtalsrörelse pågår för fullt och Kommunal har problem att få arbetsgivaren att ens formulera sitt bud i skrift.

Det finns många bud om vad man bråkar om på LKAB. Detaljerna är inte kända, vilket gör att vi alla bör vara försiktiga med att bestämt förstå vad det hela handlar om.

Men hör man de fackliga företrädarna så är de förbannade på att arbetsgivaren vägrar att förhandla lokalt på ett seriöst sätt. Jag har uppfattat kärnan vara att LKAB har sagt att man tolkar det centrala avtalet på ett sätt (8oo kr, punkt slut) men att facket tycker att

a) det inte är rätt tolkning
b) man borde lokalt kunna diskutera kompensation för att man stått tillbaks i många år, man vill komma ikapp

Det är också därför de centrala parterna träffas imorgon. För att diskutera (inte förhandla) om vad man kan förhandla om lokalt.

Hur denna situation kan leda till slutsatser att gruvarbetarna är på väg att sno kommunalarnas löner (jaja, det är kanske drastiskt att påstå att någon säger så, men det är så jag upplever tonläget) är att resonera i lite väl många och långsökta led. Gruvarbetarna kan nog få rättvisa utan att det äventyrar kommunalarbetarnas löner.

Dessutom är stödet för gruvstrejken stor på Kommunalarbetarens web, 67% i skrivande stund. Kanske kan brudarna som jobbar i kommunerna själva få säga vad de tycker?

En polare kommenterade på mejlen ett TT-meddelande om Bengt Huldts kritik av gruvarbetarnas bristande solidaritet med brudarna:

Gruvornas arbetsgivarförbunds vd Bengt Huldt har ju säkerligen varit en av de allra hårdaste förkämparna för låglönesatsningar på kvinnor i offentlig sektor. Klart killen ska ha en TT-rubrik, liksom.

För övrigt, kan man läsa i en artikel i Metro om dessa arbetsgivare på avtalsområdet, som ville sänka lönerna. De har i genomsnitt höjt sina egna löner med 83%.

Att förstå strejken och beklaga behovet

2007-05-08T15:08:00.000+01:00

Gruvarbetarna på LKAB i Kiruna strejkar vilt för att LKAB lämnar ett lokalt skambud och vägrar sen att förhandla vidare. Den nya Arbetarregeringens boss Reinfeldt ryter i och säger till dem att gå tillbaks i arbete. Strejken tycks sprida sig.

Vad ska man säga. Det är lätt att förirra sig i en massa juridik och säga att gruvarbetarna gör fel, att det är olagligt att strejka under fredsplikten. Jo, så är det ju.

Men, jag kan inte annat än känna med gruvarbetarna, trots att de bryter mot spelreglerna. Jag vet hur det känns att förhandla lokalt och under fredsplikt om hur det centrala avtalet ska tolkas och uppleva att arbetsgivaren inte alls lever upp till de löften om generösa tolkningar som gavs centralt.

Jag jobbade fackligt i Nacka Kommun när de individuella lönerna kom. Det var en riktig pärs. Här hade förbundet gjort upp om att lönerna skulle vara differentierade, utifrån vissa kriterier ELLER andra grunder. I avtalet stod det då, 1993, att man också kunde komma överens lokalt om ett lönesystem. Man kunde det om man ville, men man var inte tvungen.

Hur tvungna kände sig mörkblåa och djupt ideologiska Nacka Kommun att lyssna på de anställda tror ni? Vi hade utbildningar för våra arbetsplatsombud, de i sin tur hade studiecirklar på arbetsplatserna för sina arbetskamrater. Det dokumenterades hur folk tyckte att ett lokalt lönesystem skulle se ut. Medlemmarna i Kommunal hade verkligen varit kreativa, tänkt till och visste hur det skulle se ut.

Jag vet inte hur många gånger jag var med, men varje års lokala varv, som de lokala löneförhandlingarna kallades, slutade på samma sätt. Det var oftast sen vår, vi hade legat på länge för att få arbetsgivaren att diskutera hur löneprinciper skulle kunna omsättas i tydligare lönesystem men vi blev sittande där, med nära 2 000 individuella lönebud att förhandla om. Sommaren och semestern närmade sig och folk ville ha ut sin löneförhöjning, även om den var orättvist satt. Vi fick sätta oss och försöka göra budet mindre dåligt, som om vi kunde veta hur folk jobbade.

Hur kan man komma i kläm på detta sätt? Jo, för om man decentraliserar delar av avtal utan att ge det lokala facket möjligheter att säga nej, så är det arbetsgivarens tolkning som vinner. På många avtalsområden kör man med s.k. stupstockar, att om man inte kommit överens lokalt så faller det hela ut på ett sätt som inte någon lokal part vill. Man tvingas till förhandlingsbordet och tvingas komma överens. Men när principer är löst skrivna, löftena om att man ska vara schysst lokalt bara är muntliga och man saknar stupstockar, så fungerar det inte med lokala förhandlingar under fredsplikt. Jo, man tecknar ju avtal, folk får ut sina löner, men ingen utom arbetsgivaren blir nöjd med utfallet.

Så vad kan jag säga om gruvfolkets strejk? Ja, den är olaglig. Det är inte bra att bryta mot spelregler för vi vill inte att motparten gör det. Men kan jag moralisera över att de i förtvivlan över att arbetsgivaren vägrar att förhandla på anständigt sätt tar till vild strejk? Jag kan bara tycka att det är olyckligt att de känner sig försatta i den situationen.

Vilhelmina-städerskorna som blev kvar fick 2700 kr lägre lön

2007-05-07T09:57:00.000+01:00

I Kommunalarbetaren läser jag att affären i Vilhelmina inte slutar med att somliga inte var skyddade av lagen när man överlät städniningen. De som var kvar fick stå ut med lönesänkningar också, ända upp till 2700 kr.

Och apråpå löner, nu när Kommunal sitter i förhandlingar med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Så här står det i en annan artikel i Kommunalarbetaren:

Politikerna i landets tio största kommuner gav under perioden 2000-2006 sina kommunstyrelseordförande höjningar med i genomsnitt 12 200 kronor i månaden. Deras kommundirektörer fick i genomsnitt 16 220 kronor.

Minns också en artikel i min lokalblaska, NVP, där Kommunals ordförande Jane Cronhager inte alls kände sig orolig för avtalsrörelsen, eftersom de såg kommunalrådet Erik Langby som en förebild med 22% lönelyft.

Kriget mot terrorismen, nej, facket! i det förlovade landet

2007-05-06T18:59:00.000+01:00

Kristina Lindqvist skriver på sin blog om en rapport från Human Rights Watch, där man beskriver hur en av de större arbetsgivarna i USA, varuhuskedjan Wal-Mart med 1,3 miljoner anställda, inte bara utnyttjar USAs svaga arbetsrättslagstiftning. De tycks ha fulländat krigsmaskineriet mot fackföreningarna och de anställda.

Till exempel så rapporteras minsta försök till organisering till Wal-Mart’s Union Hotline och ett “Labor Relations Team” skickas ut för att kväsa de olydiga.

Att fulländningen också kan ske på grund av USAs lagstiftning beskriver författaren till rapporten, Carol Pier, så här:

That one-two punch devastates workers’ right to form and join unions.

Jag får en helt relevant påminnelse om en av våra mänskliga rättigheter, rätten

“att bilda och ansluta sig till fackföreningar till skydd för sina intressen.” (FN:s allmänna förklaring, Art 23:4)

När jag tänker på all fackbashing som pågår här hemma (och överallt annars) och hur man helt sjukt associerar facket till kriminalitet som maffia och jag samtidigt gör en reality check, så mår man nästan illa av den fullständiga krocken. George Orwells 1984 känns inte så avlägset, krig har ju blivit fred, frihet har blivit diktatur.

Det är ju också så helt sjukt, att i landet som tar på sig rollen som världspolis och tycker sig "rädda" medborgare från hemska ledare, där pågår dessa kraftiga kränkningar mot mänskliga rättigheter. Staten slår första slaget, ger möjlighet för arbetsgivaren att få knock out på andra.

Svenska damerna femma i rugby-EM!

2007-05-05T19:24:00.000+01:00

Svenska rugbydamerna är 5e bästa nation i Europa! Idag vann de med 5-0 mot Italien i matchen om 5e plats.

Lite irriterande att man får läsa det i förbigående på www.rugby.se där man ger matchreferat på herrarnas EM-kvalmatch mot Schweiz. De har utlovat mer information om damernas match, men jag gissar att jag kommer att få snabbare information direkt från våra Attila-hjältar, Cissi och Grudden... när de spelat tredje halvlek klart (ölen man dricker med motståndarna när man spelat de två första halvlekarna).

Men femma, det ni, det är inte dåligt... om vi hade ett Six-Nations på damsidan så hade vi ju platsat där! Va bra vi är!

Nästa match för Attilas damer: Lördag 12 maj 13.00 på Årstafältet mot Trojan (Norrköping).

Välfärdsforum i Västerås - yeah!

2007-05-05T17:57:00.000+01:00

Nu är jag precis hemkommen från Välfärdsforum i Västerås och måste säga att jag tycker det var en lyckad tillställning. Tror att sådana här initiativ är jättebra för att skapa opinion mot borgarregeringen.

Efter lunchen visades en kortfilm, Pressure, som handlade om en busschafförs arbete när han fick färre arbetskamrater och längre körsträckor. Kisspausdilemmat alltså. Väldigt tragiskt slut, ska inte avslöja det för jag tycker ni ska se den, låna in den från Folkets Bio när ni har möten t.ex. Den är bara 14 minuter lång.

Dock gav eftertexterna lite möjligheter att dra på smilbanden... efter att ha tackat Connex, McDonalds m.fl. oväntade hjälpare till filmen kom det en ovanlig uppgift, de tackade INTE Swebus. Jag anar ju vad det kan vara som föranleder att man så tydligt uttrycker otacket, men jag kan ändå inte låta bli att vara nyfiken på detaljerna *ler*.

I den panelen som jag satt i så diskuterade vi ju läget på arbetsmarknaden nu när vi har en borgerlig regering. Även om vi kanske hade lite olika uppfattningar om fackliga strategier i panelen (Rebecka Bohlin kom ju från SAC-ägda Arbetaren) så var vi i alla fall överens om att facket är viktigt (viktigast?) i kampen mot de borgerliga dumheterna.

Dock blir jag lite ledsen över att det fanns tendenser i publiken att fixera sig vid fackens tillkortakommanden som skuld till det onda. Det är ju självklart så att det inte är bra när facket inte funkar som det ska. Men man måste fråga sig vad vi ska göra om slutsatsen är att allt är fackets fel? Och jag funderar då på vad man menar att facket är... För helt ärligt, är det fackets fel att arbetsgivaren är dum? Det ansvaret måste vi ju lägga på arbetsgivaren. Facket kan ju bara lastas i de lägena för att vara svagt, och facket blir ju så starkt som dess medlemmar gör det.

(Du som kom från den där arbetsplatsen där ni hade verkliga problem, det är inte dig jag menar).

Jag tror det är dags för oss alla inom vänstern att sluta vara passiva och skylla allt på någon annan och ta å spotta i näven å kavla upp armarna och börja jobba, t.ex. fackligt. Det är nämligen så att borgarna kommer inte att göra det åt oss. Och facket, det är vi tillsammans eller inte alls.

Nåja, det var inte så stort att det förtog glädjen över att vara där eller Välfärdsforums syfte. Det är också så att jag velat säga det i andra sammanhang men inte haft tillfälle att göra det, så den kritiken mot publiken kanske får för stora proportioner så här. Men så att ni vet det, Välfärdsforum i Västerås, det var skitbra! Grattis, arrangörerna!

...å grattis HRF!

2007-05-04T22:41:00.000+01:00

Läser på SVT:s hemsida att HRF fått ett bra avtal, bara att gratulera. Nivåerna ska vara de högsta hitintills, vilket måste vara rimligt eftersom LO-samordningen gick ut på att lågavlönade och kvinnor skulle komma ikapp.

Men något som jag tror är väldigt viktigt för HRF är att de fått bort något som kallas "obetald, frivillig övertid". Visste inte att det fanns i den branschen, men det måste ju vara något förödande i en sådan bransch där anställningarna är som osäkrast. Vem kräver att övertid ska vara betald och beordrad när det är väldigt lätt att få foten?

Bara att gratulera HRF:s medlemmar... och kanske även LO, samordningen har hållt så här långt, snart Kommunals tur att testa de nya LO-musklerna.

fniss

2007-05-04T22:30:00.000+01:00

En så helt underbar bild hittades på Patrik Renfors blog...

Om den bönen blir besannad kan även jag bli religiös *suckar drömskt*

Välfärdsforum på lördag i Västerås

2007-05-03T14:59:00.000+01:00

På lördag, 5 maj, är det Välfärdsforum på Culturen i Västerås.

Det arrangerades ifjol första gången lite mer anspråkslöst, men blev en succé så de gör om det i år i lite större skala.

Jag själv ska vara med i ett panelsamtal 14.45:

Mörkblå skugga över arbetsmarknaden
Samtal om en arbetsmarknad i förändring. Vad händer med den svenska arbetsmarknaden under den borgerliga regeringen? Hur ser framtiden ut för kollektivavtalsmodellen, och arbetsrätten? Hur har konflikten vid Wild n Fresh förändrat Sverige. Hur avgörande är Vaxholmsmålet?

Det tror jag blir ett väldigt bra samtal, bl.a. är Clas Linder från Transport med i den panelen.

Det hela börjar dock redan 11.00, med Brian Palmer som är en av författarna till "George W Reinfeldt" och Johan Ehrenberg är där och pratar under rubriken "Våga vägra vara borgare - annars förstörs välfärden".

Helt ärligt, så är det ju en ganska enkel sak att sno ihop, men väldigt viktig. Inte mer än en lördag i anspråk, koncentrera sig på välfärdsfrågor, ge möjlighet för många att vara med. Det vore något att ta efter på fler orter.

En eloge till arrangörerna, Vänsterns studentförbund Mälardalen, Vänsterpartiet Västerås och Socialdemokraterna i Västerås.

TCO moderniserar facket

2007-05-03T10:00:00.000+01:00

SVT rapporterade igår att TCOs Sture Nordh vill modernisera TCO. Jag tror att han sätter fingret på viktiga frågor när han pekar ut behovet av att vara till för alla. Två grupper pekas särskilt ut i artikeln, unga välutbildade och de som har kortare anställningar.

Det är också ganska logiskt att TCO gör den satsningen, som de försvarat den generella välfärden. För att hålla ihop våra socialförsäkringar och a-kassan är det viktigt att även högavlönade och de med låga risker för sjukdom eller arbetslöshet är med. För att de ska vara med måste de också få ut anständiga ersättningsnivåer. Skit att borgarna sänkte taken igen.

Det är också ett modernt fenomen, att på arbetsmarknaden organisera alla, istället för att skråmässigt utesluta somliga som på feodaltiden. Ska de visstidsanställda orka ställa anständiga krav måste de också få stöd genom möjligheten att organisera sig.

Jag säger bara: Heja Sture Nordh!

Rugbydamerna i Spanien

2007-05-02T21:35:00.000+01:00

Fick mejl från vår lagkapten Karin Grudd som är nere i Spanien och försvarar Sveriges ära i EM. I måndags slog de Wales med 8-18, men idag förlorade de tyvärr mot Holland med 5-20...

Karin berättade också att hon är förkyld och att vår andra landslagsstjärna Cissi Lundin har stukat foten, så Attilas bidrag till landslaget är lite begränsat just nu. Jag hopppas de båda blir krya till på fredag, då de ska spela om 5e platsen mot Italien. Grudden och Cissi kan nog behövas om det ska gå bra.

Här resultaten för Sverige i samlad form så här långt i EM:
Frankrike - Sverige 12-0
Wales - Sverige 8-18
Sverige - Holland 5-20

Heja Sverige!

Wake me up when april 1st is over...

2007-05-02T14:09:00.000+01:00

Numera är det 1 april var å varannan dag... senast igår, 1 maj, skriver moderaternas partisekreterare en märklig hyllning till arbetarnas högtidsdag i Expressen...

Alltså... ärligt talat... jag har respekt för en politisk motståndare som argumenterar sin ståndpunkt och är övertygad som sin uppfattning. Men detta är rena pajaserierna.

Men men... när man är så uppenbarligen absurd i sin omskrivning om vem man är, så står nog det för sig själv, jag känner inte behov av att analysera det åt BLOGGADENS läsare.

Fast jag undrar hur Schlingmann lyssnar egentligen... när han skriver stolt om alla försämringar moderaterna gjort och skriver att han ska lyssna på rörelsen. Vad är det arbetarrörelsen gjort sen den moderatledda regeringen presenterade sitt första förslag? Hur tydliga ska vi vara för att han ska höra? Eller är det en annan arbetarrörelse han hoppas finns? Typ - när folket tycker fel, byter vi folket, inte politik.

Det känns lite som vi fastnat i en sån tids-loop man ser i sci-fi-serier... som om vi fastnat i en evig 1 april...

PS. Josefins tal i Kungsan var ju fantastiskt... och det skadar inte att läsa om det i DN även om skribenten inte är lika entusiastisk som jag är.

Rugbysäsongen inledd puh

2007-04-29T15:05:00.000+01:00

Den svenska rugbysäsongen är igång. Igår spelade min kära klubb Attila RG två matcher, damerna och herrarna mot stockholmsrivalerna Sthlm Exiles, tyvärr förlorade vi båda, som väntat.

SM-finalen 2004, Cissi, som igår var borta i Spanien, sätter en snygg tackling.

Men det var härligt att komma igång med säsongen.

Tyvärr saknade vi två viktiga spelare, Cissi och Karin, som är nere i Spanien och spelar EM. De gjorde bättre ifrån sig, även om de också förlorade. 0-12 mot Frankrike är inget man behöver skämmas för. Imorgon spelar de mot Wales, ytterligare en tuff match.

Nu har vi två veckor på oss att slicka såren, vi tar emot Trojan från Norrköping hemma på Årstafältet den 12 maj.

Städerskor utan jobb ok enligt AD

2007-04-26T13:13:00.000+01:00

Det skulle komma så mycket gott till löntagarna med EG-direktiv och det onda skulle sväljas med det goda... men än en gång visar det sig att det goda inte var så gott.

Nu är det städerskor i Vilhelmina som blev rättslösa när kommunen bytte städbolag och Riksbyggen tog över.

Det är inte första gången som LAS 6b, där Sverige petat in EG-direktivet om övergång av verksamhet, visat sig inte ge någon trygghet eller anställningsvillkor vid övergång.

När jag kollar upp Kurt Junesjös hemsida och register över AD-domar på just övergång av verksamhet, så skriver han om AD 1998/ 144:

Detta är det första mål där AD funnit att det föreligger en övergång av verksamhet enligt EG:s överlåtelsedirektiv (6 B LAS).

Så bra blev det med alla goda regler från EU som skulle göra oss tryggare.

Nåja, jag känner mig ju inte lurad, för jag gick ju aldrig på det när vi skulle rösta 1994... jag hade redan då på känn att det skulle kosta mer än det smakade.

Den stora omfördelningen

2007-04-16T22:41:00.000+01:00

Vårbudgeten är här... och den första med Borg som finansministern kan med fog kallas för "Den stora omfördelningen". Från fattig till rik alltså. Det är en studie i cynism.

Borgarna försvarar sig från omvänd Robin Hood med att "det sätter folk i jobb". Vad än opositionen pekar på i fördelning från fattig till rik, så försvaras det så. Hala som en tappad tvål.

Fast det har ju aldrig bevisats ge jobb, att göra arbetslösa fattigare. Snarare tvärtom, man riskerar ju efterfrågan i ekonomin. För redan rika konsumerar ju inte mer på ICA och Konsum när de får sina extra tusenlappar... det är inte direkt lyxbåtsproduktion som kan rädda sysselsättningen i Sverige... det hade däremot anständiga nivåer i a-kassan och satsningar på jobb i offentlig sektor kunna hjälpa till med.

Nåja... borgarna satsar hela sin pott på att det ska bli jobb åt alla... lycka till.

För er som vill få en vettig sammanfattning, läs Josefin Brink. Där finns de viktiga detaljerna och analysen.

När kollektivavtal inte finns - välj annat!

2007-04-16T12:30:00.000+01:00

I Kommunalarbetaren berättar en s.k. kund, eller vårdtagare som jag vill kalla det, att hon inte vill ha hemtjänst från ett företag som vägrar tecka kollektivavtal.

Så kan det gå.

Arbetarpartiet Moderaterna; lösdriveri-lag och AK-jobb?

2007-04-11T14:01:00.000+01:00

Idag har jag varit tvungen att kolla almanackan två gånger. Men det är inte första april. Två moderata initiativ har nått våra ögon och jag är i det närmaste chockad.

Först när jag kom till jobbet berättar Vänsterpress redaktör för mig om en tokig moderat Malmö-politiker han hörde på radio. Han ville… håll i er nu:

Förbjuda tiggeri!

I intervjun säger han att tiggeri är ”något som vi inte behöver se”. Han säger också att det är ”totalt osvenskt” därför ”att någon behöver tigga har vi kommit bort från för 50 år sedan i Sverige”.

Läs också ledaren på nystartade webtidningen Efter Arbetet.

På regeringens hemsida hittar man information om förslag till särskilda regler för ungdomar som är arbetslösa. Det handlar om tvångsarbete, och att om man inte kvalificerat sig för a-kassa så får man bara motsvarande bidragsdelen för studerande. Det är 1 050 kr/mån upp till 20 år, och 2 528 kr/mån sen.

Mina associationer går omedelbart och osökt till lösdriverilagarna och AK-jobben. Efter lite googling så hittar jag information om dessa urtida fenomen.

Lösdrivare var enligt 1885 års Lösdriverilag den "som stryker omkring utan att söka att ärligen försörja sig och tillika förer ett sådant levnadssätt att våda därav uppstår för allmän säkerhet, ordning och sedlighet".

Tvångsarbete förekom för den som inte skärpte sig efter tillsägning. Syftet med tvångsarbetet var att vänja de dömda till "ett arbetsamt och ordentligt liv, så att de efter utskrivningen ha möjlighet att ärligen försörja sig".

Dock var man lite snällare mot ungdomarna än Alliansregeringen: personer under 18 år, icke arbetsföra, åldringar, kropps- eller sinnessjuka överlämnades inte till tvångsarbete utan överlämnades till länsstyrelsen för omhändertagande och vård.

Tvångsarbetsanstalterna överfördes 1920 från fångvården till Socialdepartementet, men lagen levde kvar ända till året då jag föddes, 1965. Mot slutet användes den dock ”bara” mot prostituerade kvinnor.

AK-arbetena var en föregångare till beredskapsarbetena och de infördes på 1920-talet. Den största skillnaden var nog ersättningarna och AK-jobben var hårt kritiserade under 20- och 30-talen för sin förnedrande utformning och ersättning. Ur det kom den del av begreppet arbetslinjen som moderaterna förskingrar; att man skulle ha en ersättningsnivå strax under reguljära löner för att motverka lönedumpning och upprätthålla efterfrågan i ekonomin.

Följande två meningar återfinnes på en minnestavla på Skogskyrkogården i Stockholm:

"Muren som omger Skogskyrkogården är till större delen uppförd som nödhjälpsarbete under den svåra arbetslösheten i början av 1930-talet. Materialet är i huvudsak hämtat från bergspartier inom begravningsplatsen."

”Arbetarpartiet” Moderaternas politik känns väldigt ålderdomlig. Inspirationen tycks härröra från tiden kring förra sekelskiftet, plus och minus 20 år. Och den gillades inte av arbetarna.

Odramatiskt avtal

2007-04-10T19:03:00.000+01:00

Utan några större omsvep för jag höra på Rapport att nya ägarna till Wild'n'Fresh har tecknat kollektivavtal. En ganska odramatisk skildring, av något som blev mer dramatiskt än det egentligen är. Eller som Ali beskriver det, det är en smula trygghet.

Snart snart snart rugby-VM!

2007-04-02T21:52:00.000+01:00

Ursäkta att jag har helt bytt spår i detta blog-inlägg… men det spritter så i rugby-kroppen en dag som denna!

För idag har jag gjort det, köpt biljetter till rugby-VM!

Den 13-åriga brorsonen och jag har drömt nu i två år om att åka till Frankrike för att kolla. Vi har vänt ut och in på resonemangen. Vilka matcher ska vi satsa på, vilka lag är viktigast. Oscar vill se Jason Robinson i England, jag vill se alla femton i det irländska laget. Men om det blir svårt att hitta biljetter har vi varit överens: Det är viktigast att vi får se ett lag från Söderhavet. Ett lag med en Haka.

Så nu har jag köpt biljetter till matchen mellan Springboks och Manu Samoa, dvs Sydafrika och Samoaöarna, söndagen den 9 september i Paris. På YouTube finns en filmsnutt från en tidigare match dem emellan… främst med Manu Samoas Haka.

Har vi tur kan vi få tag på biljetter till matchen mellan England och USA på lördagen i Lens. Med ännu mer tur kanske vi kan få se öppningsmatchen Frankrike-Argentina på Stade de France på fredagen.

Trots en jobbig förkylning blir jag väldigt inspirerad och den egna säsongen börjar strax. Vi är på gång att smygstarta utomhusträningen på Årstafältet nu i veckan. Dessutom är datumet klart för den årliga Beachrugbyn i Tylösand, den 14 juli.

YouTube är mumma för en svensk rugbyspelare som sällan får se nåt på tv.

Det här förklarar rätt bra varför jag föredrar rugby framför fotboll numera. Fotbollsbiten är kanske något lång... så hoppa gärna över lite när ni fattat grejen... det blir action när det är 1.13 kvar...

Denna Adidas-reklam kanske är skulden till att Becks sköt straffen över ribban i EM -04… det var ju Jonny Wilkinson som sköt England till VM-guldet i Australien -03.

Den politiskt sentimentala Lisa blir nästan löjligt tårögd när jag ser/ hör Irelands Call inför match. Till saken hör att i rugby har Irland bara ett landslag, det finns inget nordirländskt rugbylandslag. Därför har man skrivit Irelands Call, som rugbyns och det enade Irlands egna nationalsång.

YouTube bjuder också på lite Monty Pythonsk rugby-humor. En match mellan Derby Council (kommunstyrelse alltså) och de nya zeeländska All Blacks på tour. Jag förstår ju hur kul det var att göra ett inkastmoment när man har en spelare som sitter på en annans axlar och blir hur lång som helst (ska föreställa Derbys borgmästare vad jag förstår), eller han med spiran in i en klunga. Än roligare är kommentarerna om Kina... är det politik eller rugby han snackar om?

Den får avsluta min lilla rugby-frossa.

Fackbashing

2007-04-01T21:26:00.000+01:00

Jag tycker ni ska uppmärksamma Anders Mildners artikel på Expressens kultursida. Han pekar på att sådant som facket alltid gjort numera utmålas som att facket förändrats och blivit ondskefullt. Men han pekar ut det som faktiskt har hänt:

"Något nytt inträffade däremot i höstas. Alliansens valseger skapade ett oväntat dilemma. För ledarskribenterna. Vad skulle de nu skriva om? Alla som bläddrar i tidningar från den här tiden märker hur trevande texterna är. Göran Persson var borta och med honom också all rutin. Vissa ledarskribenter fortsatte rentav att skriva om Persson, trots att han var ute ur leken."

Josefin Brink skriver om artikeln och lägger till ännu fler läsvärda resonemang:

"Metoden är klassisk: vänd på perspektiven. Utmåla löntagarnas organisationer som överheten och kapitalets företrädare som underdogs. Med den taktiken lyckades George W Bush övertyga den amerikanska arbetarklassen om att han, som fötts in i en miljardärfamilj, och vars hela politik går ut på att gynna den ekonomiska eliten och skicka iväg de fattiga som kanonmat i krig, var deras man."

Och visst kan man se tydligt dramaturgin. Man personifierar de sympatiska småföretagarna, facket blir något anonymt och stort väsen som existerar som en enda ondskefull kropp. Det närmaste jag kan komma i association är de senare Star Trek-seriernas ondskefulla art Borgerna, som består av ett antal individer som assimilerats och tvingats in i ett kollektivt medvetande som agerar samstämmigt i ett syfte att assimilera alla i sin framfart. Även om facken består av individer så framställs de som utan egen vilja.

För övrigt har jag funderat på de småföretagare som man fört fram... den söta Wild'n'Fresh- ägaren hade ju en kollega, som knappt ens syntes på bild. Men han var ju svartskalle. Inte så söt och sympatisk. Curandas ägare är en arg finska, jag misstänker att det är därför medierna inte uppmärksammar den konflikten. De passar inte in i rollen som "fina" och goda småföretagare.

Det påminner mig om en konferens för så där 10 år sen på min gamla fackavdelning, Kommunal Stockholm. Det var då som problemen med att privata alternativen började bli ett problem, allt fler av dem vägrade teckna kollektivavtal. Ovana vid det som ett fackförbund som endast organiserat människor anställda inom kommuner och landsting var, hade Hotell och Restaurang bjudits in för att de skulle berätta om hur man faktiskt gör när man tecknar kollektivavtal.

Ombudsmannen från HRFs Stockholmsavdelning berättade en historia som jag minns kändes som tagen ur Gudfadern-filmerna. Han berättade om en bransch där ekonomisk brottslighet var i princip regel snarare än undantag. På det följde självklart en ovilja att reglera några förhållanden, än mindre teckna kollektivavtal. Han berättade om att han faktist blivit upptryckt mot väggen på en bakgata med ett basebollträ under hakan, under hot om att hans knäskålar inte skulle må så bra om han kom tillbaks.

Med den bilden i minnet så känns hela denna fackbashingen så absurd. Jag minns inte namnet på den där HRF-ombudsmannen. Men han var en person av kött och blod som var på egen hand övertygad om att det var ett viktigt jobb han gjorde. Han berättade om hur hans hotade knän darrade på vägen därifrån men att han likt Elliot Ness inte tänkte låta sig avskräckas.

Mina gamla sektionskamrater i Nacka, som moderaterna liknar vid häxjägare, är bl.a. min brorsas gamla dagisfröken. En berättar om kris i familjen samtidigt som man ska få ihop dagsschemat med blockadvaktande, jobb, hämta/ lämna barn på dagis och få en kvalitativ stund med densamma. De är med andra ord som folk är mest... framförallt, de är människor.

Mina bilder och medias bilder av facket som maffia går bara inte ihop.

Trötta på vara ”good girls”

2007-03-31T19:27:00.000+01:00

SKL – Sveriges Kommuner och Landsting – är nöjda, Almega suktar. Men Vårdförbundet har tröttnat. Vad handlar det om? Jo, de ensidiga hyllningarna från arbetsgivarna till SKL:s sifferlösa och löpande avtal med Vårdförbundet.

Almegas Jonas Milton hänvisade till hur lyckosamt det varit för sjuksköterskorna att släppa avtalen till nivån chef-anställd och tyckte att städarna skulle ta efter.

Men nu tar Vårdförbundet bladet från munnen. Det var kul i början, men sen har det bara gått utför. Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund säger i ett pressmeddelande:

”- Förra året var den genomsnittliga löneökningen för en svensk sjuksköterska 2%. Och en vanlig lön för en nyutexaminerad sjuksköterska, med minst tre års högskoleutbildning bakom sig ligger idag kring skandalöst låga 18 000 kronor i månaden.”

Men självklart handlar det inte om att det lönar sig så mycket för sjuksköterskorna. Vi har nog missuppfattat för vem skull man ska ha taskiga kvinnolöner.

Josefin Brink har däremot förstått det hela, det är ju för att regeringen inte ska behöva leva med en saboterad samhällsekonomi! Och Handels, vilken taskig solidaridaritet.

Hotell- och Restaurangs Ella Niia ställer en häpnadsväckande fråga i LO-tidningen 30/3:

”-Och varför är det alltid kvinnor som ska hota samhällsekonomin?”

Och Vårdförbundets Anna-Karin Eklund vittnar vidare:

”…det är många medlemmar som reagerar starkt på bilden av våra yrkesgrupper som föregångare i kampen för kvinnolönerna.”

Men hon tänkte kanske inte på att den ”nya arbetarregeringen” och arbetsgivarna kanske tycker att det är att föregå med gott exempel å ta ansvar för samhällsekonomin?

Men vi fattar... de är trötta på vara deras good girls…

Rättvisa trots F-skattsedel

2007-03-31T11:15:00.000+01:00

F-skattsedelns förträfflighet solkas ständigt av verkligheten. För att komma runt anställningsansvar försöker arbetsgivare in absurdum tolka sina möjligheter att ta in folk på uppdrag. Men arbetstagarbegreppet sätter krokben.

Nu visar det sig att man försökt utnyttja ett gäng polacker igen. Företaget Industri & Bygg i Karlskoga AB drabbas av en skattesmäll på drygt 274 000 kronor för år 2006 på grund av obetalda arbetsgivaravgifter för byggnadsarbetare från Polen.

Det är tyvärr så att ganska många människor som har F-skattsedel tror att det i sig gör att man i varje arbetsuppgift hos annan automatiskt blir uppdragstagare och inte arbetstagare. Alltså drabbar F-skattsedel-eländet fler än det nödvändigtvis skulle behöva.

Det är faktiskt så att det inte ens är säkert att man behöver acceptera sämre villkor än vad uppdragsgivaren annars har i sitt kollektivavtal, även om man gjort upp med uppdragsgivaren. Kan man visa på att man egentligen faller under arbetstagarbegreppet, så kan man hävda kollektivavtalets villkor. Det finns dessutom goda chanser att hävda en tillsvidareanställning.

A. Vilka villkor gäller om man är arbetstagare?

AD slog fast i domen 1990 nr. 116 att det ”inte [är] avgörande vad parterna i ett avtalsförhållande har valt att kalla sitt avtal utan hänsyn skall tas till den sakliga innebörden av avtalade och de faktiska förhållanden under vilka den ena parten har utfört arbete åt den andra.”

B. Genom rättspraxis har man kommit fram till att arbetstagarbegreppet lyder enligt följande:
1. arbetspresterande parten har att personligen utföra arbetet
2. han/hon har så gott som själv utfört arbetet
3. han/hon ställer sin arbetskraft till förfogande för arbetsuppgifter som uppkommer efterhand
4. arbetet är av varaktig karaktär
5. han/hon är, på något sätt, förhindrad att utföra liknande arbete för annan än huvudmannen
6. arbetet står under huvudmannens kontroll och det måste utföras enl hans/hennes direktiv
7. huvudmannen tillhandahåller arbetsredskap och material som krävs för arbetets utförande
8. ersättning för direkta kostnader utgår för arbetspresterande part
9. ersättning för arbetet utgår minst delvis som garanterad lön av något slag
10. han/hon är ekonomiskt och socialt jämställd med en arbetstagare

Det avgörs från fall till fall om hur många av ovanstående kriterier måste vara uppfyllda. Man säger att omständigheterna talar tillsammans vid en helhetsbedömning för eller emot föreliggande av arbetstagarbegreppet men har var för sig ingen avgörande betydelse.

C. Om man är tidsbegränsat anställ på felaktiga grunder kan man hävda tillsvidareanställning.
Paragraf 36 i LAS är är min älsklingsparagraf i LAS, så här står det:

36 § Ett anställningsavtal, som har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket, skall förklaras gälla tills vidare på yrkande av arbetstagaren.
Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen trots avtalet skall bestå tills tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12-14 §§ så länge anställningen består.

Detta är några av de juridiska hindren för att skapa fullständig anarki på arbetsmarknaden med hjälp av F-skattsedeln. Arbetstagarbegreppet sätter lite käppar i hjulet för borgarnas pig-jobb. Det gör också Karlskogaföretaget och inte de polska byggnadsarbetarna skyldiga skattemyndigheterna pengar.

Någon rättvisa finns det än.

Ett steg i rätt riktning för kvinnors löner!

2007-03-30T07:32:00.000+01:00

Nu fick vi veta att Handels och Svensk Handel kommit överens (igen) om ett löneavtal som innebär ett steg i rätt riktning för att ta bort orättvisa löneskillnader mellan män och kvinnor.

Svenskt Näringsliv fick ta bort kleptomankorvarna från avtalet, det är identiskt med det som träffades i helgen.

Jonas Milton Friedman?

2007-03-29T15:06:00.000+01:00

Jag kan ju inte låta bli att fundera på om Almegas vd Jonas Milton tagit sitt efternamn… särskilt med anledning av hur han tycker att städarnas löner ska sättas.

Jonas Milton, kanske mer en Milton-wannabee än en Milton-lookalike?

Ett himla tjatande om hur framgångsrikt det varit för sjuksköterskorna att ha kronlösa avtal. Jo, det är det nog för en grupp som har en sådan kompetens att man inte kan anställa vem som helst och som har låg arbetslöshet.

När jag satt i kommunstyrelsen i Nacka såg vi ganska tydligt vilket samband mellan arbetslöshet och löner som fanns för den sortens yrken. Lärarna hade öppnat upp för mer lokal lönesättning och i många år så låg de långt över centrala avtalets mininivåer. Men så en dag upphörde lärarbristen. Effekten? Inte en krona över centrala avtal.

Ärligt talat, även om det finns en del städverksamheter som tar kvaliteten på allvar (som i Nacka kommun innan man sålde verksamheten 1996) så är det i stort sett arbetsuppgifter som vem som helst lär sig efter en kort introduktion. Alltså kan man nästan säga att alla arbetslösa utgör en konkurrens om de jobben.

Kommunals Håkan Pettersson har så rätt när han säger att hela tanken är förlegad... det var länge sedan vi hade en samhällsekonomi där vi tyckte att företag inte skulle vara tillräckligt lönsamma att de kunde betala anständiga löner och välfärdsnivåer.

Det känns nästan lite löjligt att behöva bemöta Jonas Milton så här med självklarheter. Det blir åtminstone inget Nobelpris till Jonas Milton på grund av detta uttalande.

Undantagen som börjar bli regel

2007-03-29T11:01:00.000+01:00

Nu har det hänt igen – en anställd på ett fackföreningsfientligt företag har sparkats. Den här gången på Curanda.

Vad hade Christian gjort? Jo, när han inte fick svar av arbetsgivaren frågade han facket. Efterträdaren Daod tyckte att stämningen var outhärdlig och sa upp sig. Båda var med i facket.

Nu börjar det bli lite för många som drabbats av att ställa obekväma frågor eller begära sina lagstadgade rättigheter på Curanda för att säga att det är enskilda undantag.

Här är listan på det som är känt:

Omid, som slutade efter att ha tröttnat på att ägaren var fackföreningsfientlig och att han inte fick sjuklön trots att han hade läkarintyg.

Maria från Polen, som vid anställningen frågade om facket men fick ett kyligt bemötande. Hon utnyttjades skamlöst som personlig assistent och när det skar sig och hon kom hem till Polen så kontaktade hon facket.

Två anställda som anonymt uttalade sig till Nacka Värmdö Posten, de säger att de är skrämda till tystnad.

Och nu Christian och Daod. Christian fick sparken, Daod stod inte ut.

Hur många undantag krävs för att utgöra en regel?

Mythbusting

2007-03-28T23:07:00.000+01:00

Så här inför påsk börjar en å en annan att ana att påskharen kanske inte finns. Då kan det kanske vara på sin plats att passa på att avslöja några myter till.

Metro avslöjade nyligen:

Vallöfte till fattiga blev klipp för rika

Något som LO-ekonomerna räknade ut före valet, jobbavdraget gynnar i första hand de högavlönade.

Kalle Larsson avslöjar något häpnadsväckande (för borgarna alltså):

Det är redan olagligt att bidragsfuska!

Det med anledning av att alliansregeringen tänker föreslå en ny lag om bidragsbrott, trots att lagrådet talat om att det redan är olagligt att bidragsfuska.

Den 8 mars avslöjades två myter...

Littorin i GP:

Facket tog i för hårt i Göteborg

Littorin försvarar inte alls kollektivavtal mer än att han säger att det är lagligt att vidta stridsåtgärder och att det kan så förbli. Facket borde helt enkelt bara avstå. Jo, då kan det ju vara ok att ha kvar en lag som man inte gillar, begär bara självsanering.

En bubblare mythbusting-listan är nog ändå jag en stolt medskyldig till (jag hjälpte Lina Hultman och Josefin Brink på ett hörn):

Kvinnor förlorar på privatiseringar!

Vi släppte rapporten den 8 mars och det var ett rätt så intressant jobb. Alla dessa bestämda åsikter om hur det är när man privatiserar offentlig verksamhet, men så lite undersökt. Vi fick lov att erkänna att det finns mer att undersöka och en del slutsatser som på grund av bristande information inte kan dras. Men klart var att de fakta som fanns pekade entydigt i en riktning:

Kvinnor förlorar på privatisering!

(tål att upprepas om och om igen)

Dock är nog Svenskt Näringsliv skyldiga till den största mythbustingen själva:

SN är en kraftigt centralistisk partsorganisation!

Länge har de försökt reparera skadan från 1902 då de bildades. Det var en näsa att på så sätt avslöja att det fanns behov av att organisera sig på arbetsgivarsidan. Det var ju att mer eller mindre erkänna och legitimera att det fanns en motpart, en fackföreningsrörelse.

På 1980-talet började man vädra morgonluft och på 1990-talet så upphörde man att komma till förhandlingsbordet. Man bytte namn från Svenska arbetsgivareföreningen till Svenskt Näringsliv för att tvätta bort partsstämpeln. I nyliberalismens nya era fanns det inga konflikter. Man förordade decentraliserade avtal, helst uppgörelse direkt mellan lägsta chef och anställd.

Men nu vet vi. Det var i alla frågor där facket hade behov av centrala uppgörelser som det var dåligt. Så länge alla gick på det upprätthöll man skenet. Men nu har de själva avslöjat sig som långt mer centralistiska än någonsin LO skulle kunna drömma om att vara.

Att låtsas fortsätta att tro på påskharen ger mest belöningar, man får påskägg ett tag till... men det är mindre lyckosamt att fortsätta blunda för ovanstående fakta.

Ansvarsfulla ivriga bävrar!

2007-03-27T21:35:00.000+01:00

I kvällens nyheter sa ”bäver-feministen” Maud Olofsson att hon inte ville kommentera att Svenskt Näringsliv centralstyr sina medlemsorganisationer och tvingar på Svensk Handel en konflikt de inte vill ha. Hon skulle inte lägga sig i parternas jobb. Men hon sa:

”Jag vill se en avtalsrörelse som är ansvarsfull”

Hmm… vad innebär det? Låt mig ta tolkningsinitiativet;

Det innebär så klart att Svenskt Näringsliv ska ta bort sina centralistiska och klåfingriga tassar från parterna - som var precis på väg att ta ansvar för att inte ytterligare öka löneskillnaderna mellan män och kvinnor!

Lysande analys av Aftonbladets Ingvar Persson, för övrigt.

För ärligt talat. Uppgörelsen skulle faktiskt inte åstadkommit mer. De senaste decenniernas avtalsrörelse har åstadkommit ökade skillnader mellan mäns och kvinnors löner. När man gör som nu, räknar om Metall-avtalets procent till krontal och begär lika många kronor, så är det man åstadkommer - ett stopp på ökade skillnader. Det innebär inte någon minskning av lönegapet. Men en minskning är en rimlig målsättning för ett kvinnodominerat fackförbund.

Men nej, Svenskt Näringsliv sätter stopp för att skillnaderna ska upphöra att öka. Enligt hörsägen (mamma som återgav en intervju hon hört på radio) så sa någon att man i och för sig tyckte att man skulle minska skillnaderna men att man var oense om metoderna. Journalisten lär ha frågat om vad man då tänkte sig. Mannen ska ha svarat ”med ökad konkurrens”. Jo, det är ju så hemskt med den statliga konkurrensen på handelns område.

Min undran är ju när man ska koppla ihop Maud Olofsson ivriga bäver-feminism med hennes uttalanden och politik kring arbetsmarknadsfrågor, om avtalsrörelsen i synnerhet. Men vi kan ju skatta oss lyckliga för det stora tolkningsutrymmet i kvällens nyheter. Det är ju bara för parterna att ta henne på orden, var ansvarfulla!

Och låt då kvinnorna i Handels någon jäkla gång få börja knapa in på försprånget. Eller är inte Handelskvinnorna Mauds ivriga bävrar?

BLOGGADEN-förklaring, part II

2007-03-27T21:14:00.000+01:00

Det är ett tag sedan det är något nytt skrivet på BLOGGADEN. Jag är ledsen för det, det har varit tokmycket att göra. Men nu kommer det att bli lite fler rapporter från kollektivavtalens värld.

Jag kommer att utöka området en aning, för nu pågår också vad som troligen kommer att bli en historisk avtalsrörelse.

Alltså blir det inte något nytt ämne, men jag kommer också att kommentera kollektivavtalens innehåll i större utsträckning. Kampen om kollektivavtalen kan inte begränsas till att ha rätten att teckna ett. Det måste både vara möjligt att teckna och fyllas med ett vettigt innehåll.

Arbetsgivarna bara lovar och lovar

2007-03-27T20:59:00.000+01:00

Ett av argumenten mot kollektivavtal brukar vara att ”men de anställda får ju bättre villkor än hos andra”. Det är ett påstående som aldrig hitintills tålt granskningens ljus.

Hotell och Restaurang har nu meddelat att de drar undan sina blockadvakter när Wild’n’Fresh byter ägare och att de tänker kontakta de nya ägarna under lugnare former. De meddelar det självklara att kravet på kollektivavtal kommer att kvarstå.

Varför undrar just de som tror att arbetsgivare som inte tecknar avtal oftast är justare än de som gör det. HRF förklarar det ganska bra:

”Problemet var att arbetsgivaren inte kunde ge oss garantier för att de anställda skulle ha lika bra villkor och löner som andra. Vi kunde inte låta ett ställe konkurrera med lägre lönekostnader och sämre villkor för de anställda än alla runt omkring.”

Jag tror att ägaren av Curanda förklarade ganska bra för LO-tidningen varför hon inte vill teckna avtal. Hon säger att hon vill bestämma själv och förklarar:

"Om personalen arbetar bra höjer jag lönen. Och om det skulle bli stora förändringar i löneavtalen följer jag förstås med."

Alltså ska alla andra företag göra upp med facket först, sen kanske hon gör likadant. Men helt på eget bevåg, utan inblandning av de anställda om de är organiserade. För övrigt är det ju intressant, att först när blockaden mot Curanda pågått ett tag, tar hon kontakt med Fora för att teckna arbetsmarknadsförsäkringar. Hade de inte redan samma villkor som företag med kollektivavtal?

Någon som betalat dyrt för att ställa krav på kollektivavtal var Jimmy som jobbade på förskolan Solstrålen på Lidingö. Solstrålen skrev på efter ett par timmars blockad i januari, en vecka före Kommunal satte Curanda i blockad. När hela saken var klar så fick Jimmy sparken.

Kommunalarbetarens Liv Beckström skriver i sin krönika att inte ens Svenskt Näringslivs Urban Bäckström motsätter sig att man tar till stridsåtgärder om det bara finns medlemmar på en arbetsplats. Men hon påpekar vidare att det är en tunn garant för att det ska vara möjligt att teckna avtal:

”En egendomlig åsikt i sig, som skulle göra det fritt fram att mobba ut facket på varje arbetsplats och göra det till en fördel att inte vara med i facket för att få jobb. Vilket kränker föreningsrätten. Men, som sagt, här fanns medlemmar. Inget att invända alltså, för ledarskribenter, centerpartister, arbetsgivardirektörer.”

På Curanda i Nacka tycks det vara målet, att mobba ut alla som kontaktar facket och de som är medlemmar. Den polska sjuksköterskan fick veta att man inte har med facket att göra. Omid blev trakasserad. Flera anonyma anställda har känt pressen att inte bli avslöjade med att ställa frågor till facket om vad man kan rimligen förvänta sig.

På Solstrålen på Lidingö sparkar man folk.

Med Svenskt Näringslivs hållning, att det måste finnas medlemmar, och arbetsgivarnas sätt att kränka föreningsrätten, så skulle kollektivavtalsfrågan bli konfliktfri. Man har grundlagsskyddad rätt att teckna kollektivavtal, men det blir praktiskt omöjligt.

Och arbetsgivarna kan forstätta att lova och lova, men får bestämma helt själva om löftena ska infrias.

Villkorad solidaritet

2007-03-07T21:26:00.000+01:00

Hittat på socialdemokraten Anne Cahlings blog:

"Det är som författaren Anders Ehnmark en gång skrev:
borgerligheten är mycket för den enskilde arbetaren, bara han förblir djävligt enskild."

Det står längre ner på hennes inlägg "Wild, but not so fresh".

Intet nytt under solen... på 100 år

2007-03-07T16:46:00.000+01:00

När jag tittade runt på lite nätet hittade jag ett väldigt trevligt bildspel om en mindre trevlig händelse, konflikten i Mackmyra 1906.

Ibland känns det som att vi står på ruta ett. Arbetarna ville ha bättre villkor, hade det inte bara dåligt utan också sämre än vad som var gängse i landet. Några anslöt sig till facket för att lättare kunna driva igenom det. Samma några fick sparken. Disponent Staffansson läste upp följande från en skrivelse till arbetarna på Mackmyra (det inledande stycket):

"Då det är en allmän erfarenhet, att de arbetare, som ställa sig under socialistiskt förmyndarskap, just därigenom råka under förtryck och ett olidligt beroende och att socialisternas diktan och traktan går ut på att stifta split och tvedräkt emellan arbetare och arbetsgivare till bådaderas skada, så har Styrelsen för Mackmyra Sulfitaktiebolag sedan lång tid tillbaka varit fullständigt enig om att icke under några omständigheter använda sig av arbetare som ansluta sig till socialistisk fackorganisation. "

Fint att arbetsgivarna vet de arbetandes bästa och tar på sig att förmedla detta. Fint att det finns arbetsgivare som fortfarande idag tar på sig att hindra arbetstagare att begå detta misstag att organisera sig fackligt.

Fresh summering...

2007-03-07T16:38:00.000+01:00

Blogen "Rottrådar och Vänsterpolitik idag" har skrivit en del om Wild'n'Fresh och har idag gjort en summering av händelserna där.

Läsvärt!

Att mötas i politiken

2007-03-07T11:55:00.000+01:00

För skolungdomar och somliga liberaler behövs kanske ett ABC om vad som är vad inom politiken.

Individuella rättigheter kan stå i direkt konflikt med kollektiva. Det innebär att några individers rätt står mot många individers rätt. De många är en massa individer som anser sig ha större möjligheter om de agerar kollektivt. Att hävda sig individuellt utan hänsyn till kollektivet kan sabba upplägget. Det är fakta.

Att gilla individuella rättigheter före kollektiva, eller motsatsen – det är en värdering. Man kan - och får! - tycka olika.

Att en rättighet är fastlagen i lag eller konvention, det är juridik. Vilken rättighet som är överordnad vilken, är oftast också juridik.

I svenska grundlagen har vi rätten till konfliktåtgärder inskrivna. I ett flertal ILO-konventioner, t.ex. nr 94, finns fackliga rättigheter inskrivna. De finns också i EG-direktiv och i Europakonventionen. Men därifrån får vi också den negativa föreningsrätten och andra individuella rättigheter som står i direkt konflikt med fackliga rättigheter. Fakta.

Just nu är det lite rörigt om Svensk Grundlag eller Europakonventionen eller ILO-konventioner är överordnade. Saker har vunnit gillande utan att man avgjort vad som ska vara överordnat. Fakta.

I kampen om vilken som borde vara vad, är vi åter vid värderingar. Man tycker olika.

Vilka som kommer att bli överordnade när saker och ting avgörs är osäkert. Om det är juridik eller opinioner baserade på värderingar som kommer att avgöra det är svårt att säga. Att vilja det ena eller det andra är värderingar.

Om man känner sig lovad att ens egen linje har vunnit i och med en ny lag eller konvention så kan man ju bli besviken när en annan linje har starkare juridisk ställning. Då kan man uppleva att ens seger inte ens var värd pappret den är skriven på.

Att vi fått den negativa föreningsrätten i Sverige via Europakonventionen är fakta. Att gilla det står en fritt, liksom att ogilla det. Värderingar.

Om facket i de fall som diskuterats här har kränkt den negativa föreningsrätten, har ännu inte bevisats. I ett av dem, Kellermanfellet, har frågan prövats och det har AD funnit att facket inte gjort. Fakta.

Ingen som kommenterat min blog har anfört något som visat på att facket har kränkt den negativa föreningsrätten. Det har bara påståtts utan vidare argument. Fakta.

Att säga att man har betalat in en massa pengar i syfte att få skadestånd för att man gjort det, när man i själva verket inte har betalat in pengarna, är att ljuga. Om principen att vara tvungen att göra det i den formen KAN bli en framtida fråga för juridiken att avgöra, eftersom Byggnads kanske inte accepterar domen på grund av lögner. Det vet vi ännu inte.

Om man gillar att Europadomstolen kan döma Byggnads på det sättet, är en värdering. Man kan också tycka illa om det. Jag tror att jag med säkerhet kan säga vilka som gillar det och vilka som inte gör det.

Att vara emot den svenska modellen, även om den funnits länge, är något man får vara och är en värdering. Jag delar definitivt inte den värderingen.

Den svenska modellen innehåller ett antal komponenter som intimt samverkar med varandra. Att vara för vissa delar men inte andra är inte att försvara den svenska modellen. Påstår man det vilseleder man folk, om det är uppsåtligt är det att ljuga.

Det är svårt att ha diskussioner mellan personer som anser att fastslagna lagar är värderingsneutralt och personer som även om de respekterar att lagen finns, vill och arbetar för att den ändras.

Det är också svårt att argumentera när en debattör inte accepterar att den andre har en annan värderingsmässig utgångspunkt och säger att man på grund av det har faktamässigt fel.

Det finns inom liberalismen en tro på att det finns någon värdeneutral sanning. Inom marxismen tror man att det finns många sanningar beroende på vilket perspektiv man har, vems intressen man företräder.

Därför mötas aldrig de två?

Kampanjtider - part 2

2007-03-05T22:54:00.000+01:00

Ali Esbati skrev bloginlägget ”Kampanjtider” i lördags … ikväll känner jag mig föranledd att följa upp det.

För jag var på kommunfullmäktige i Nacka och lyssnade på interpellationsdebatt. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hade ställt frågor till den moderatledda majoriteten om ansvar för kollektivavtalslös verksamhet som kommunen finansierar. BLOGGADENS blockad i Nacka hade föranlett detta.

Under den debatten gick moderaternas ledare Erik Langby från klarhet till klarhet. Med ett helt fantastiskt resonemang så var plötsligt Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ansvariga för den senare tidens politisering av partsförhållandena på arbetsmarknaden! Kommunal fick dessutom goda råd (eller allvarliga förmaningar?) om hur de skulle välja sina strider och att de skulle avstå att låta sig lånas till dunkla politiska syften.

Hur kom Erik Langby fram till detta? Jo, eftersom Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har uttryckt önskan om att man ställer krav på att kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ska råda när ett företag utför arbete på kommunens uppdrag, så har också vi lagt oss i något som parterna ska sköta.

Det kan ju låta som att vi har gjort något som är helt nytt i kollektivavtalstecknandets historia. Men det är faktiskt inte alls så. Fram till dess att kammarrätten 1995 underkände en upphandling med krav på kollektivavtal var det något som stat och kommuner alltid gjorde. Det var normalt och inte något som betraktades som att ta ställning för den ena sidan.

Vad hade hänt? Jo, Sverige skulle införa en lag om offentlig upphandling, LOU, som ett sätt att hantera ett EG-direktiv. När Sverige gjorde det så införde man regler om att upphandlingar skulle vara ”affärsmässiga”, en svensk uppfinning.

Men det fanns de som inte ansåg att LOU borde begränsa offentlig sektor på det sättet, bl.a. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Så LOU ändrades 2002 för att möjliggöra detta. Sedan sattes det till en statlig utredning, som kom med sina slutsatser våren 2006. Därför började vänsterpartister och socialdemokrater ta initiativ till att kommuner skulle åter göra det som ansågs naturligt före 1995.

Huruvida lagändringar och EG-rätten tillåter sådana krav eller inte tänker jag inte ta upp nu. Dessutom kan man komma runt det genom det sätt som Stockholms Stad ställde krav på kollektivavtalsliknande villkor i sitt projekt ”Vita jobb”.

Det föranleddes för övrigt av att man hade upptäckt att genom diverse underentreprenörer plötsligt hade svart arbetskraft som städade i Stockholms tunnelbanor. Socialdemokraten Roger Mogert, som var borgarråd i Stockholms Stad under förra mandatperioden, ville inte råka ut för att stadens skattepengar användes så slarvigt.

Vad som är anmärkningsvärt är att krav som ställs idag, 2007, påstås vara ett helt nytt sätt lägga sig i partsförhållandena. Fast det före 1995 var något som alltid gjordes.

Ännu mer anmärkningsvärt är att genom att vilja göra något som före 1995 var odramatiskt få skulden för den partipolitisering av partsförhållandena som nu pågår. Men hallå där… inom psykologin tror jag att detta är vad som kallas för projecering. Man påstår att någon annan gör det man själv håller på med. För vad är som pågår egentligen?

Jo, samtliga ungdomsförbund på högersidan bedriver en hetskampanj när Hotell och Restaurang jobbar för att teckna avtal på avtalslösa arbetsplatser i Göteborg. Det går bra för HRF med 39 företag, sen blir det stopp med företag nr 40. Hemska HRF, de gör vad de brukar när en arbetsgivare säger nej, de använder sin grundlagstadgade rätt att ta till konfliktåtgärder!

Att MUF hade långtgående planer på att hitta ett äkta hästhuvud för att skicka till HRF, det är inte att politisera och lägga sig i vad parterna gör på arbetsmarknaden?

Vidare så går kommunfullmäktiges ordförande, moderaten Mats Gerdau till angrepp på facket i Nacka. Om inte man ska partipolitisera en konflikt kanske Erik Langby borde ta sin partikamrat i örat.

Men faktiskt så måste jag säga att Erik Langby själv uppvisade en partsinlaga ikväll under debatten. Han tycker att det är ok att hans politiska styrmodell leder till att man nu saknar kollektivavtal hos 40% av hemtjänstföretagen i Nacka. Tidigare var det en 100% täckning. Han ansåg inte att hans beslut hade lett till någon ensidig nackdel för den ena parten.

Erik Langby sa dessutom att han tycker att facket och partierna till vänster bidrar till att undergräva den svenska modellen genom sitt agerande i denna fråga. Han antydde att det är vi som bidrar till att undergräva legitimiteten och det är vi som ska ha ansvar för om den inte håller.

Det är ett snyggt upplägg… påstå sig försvara en modell man tydligt jobbar för att undergräva, påstå att det är de politiska motståndarna som har ansvar för det för att vi inte förstår modellens bästa. Omdefiniera begrepp, förfalska historien. Allt för att kunna driva en politik och påstå att den är den motsatta.

Snart är det väl vårt fel att Littorin måste ge efter för den ”enorma opinion”, bestående av Svenskt Näringsliv och ungdomsförbunden till höger, och lagstifta om försämringar i konflikträtten. Allt i den svenska modellens namn. Allt för att arbetarrörelsen inte förstod sitt eget bästa.

Kampanjtider.

REA på arbete – startar idag!

2007-03-05T09:29:00.000+01:00

Idag börjar den stora prispressen på arbete. Sedan årsskiftet kostar a-kassan mer. Från och med idag får arbetslösa mindre. Rean på arbetskraft har börjat.

Rent humanitärt är det ju oerhört. Arbetslösa ska betala för att högavlönade i jobb ska få skattelättnader. Man pekar också ut de arbetslösa som skyldiga till sin egen arbetslöshet.

Fackligt och politiskt är det ett hårt slag mot arbetarrörelsen. A-kassans tak är löneavtalets golv. Jag tycker att LO:s Ingemar Göransson beskriver det hela väldigt bra. Genom a-kassan så anställer vi med jobb de arbetslösa för att de inte ska frestas att komma till våra jobb och erbjuda sin arbetskraft till lägre pris. De ska stå till förfogande för lediga jobb, inte upptagna jobb. Sysselsättningen är den ekonomiska politikens uppgift, att se till att det finns tillräcklig efterfrågan i ekonomin så att företagen säljer sina varor och tjänster.

I alltför hög utsträckning har vi börjat betrakta både a-kassan och facket som myndigheter eller vilket försäkringsbolag som helst. Tyvärr kan jag uppleva att även vi på vänstersidan distansierar oss från att betrakta facket och a-kassan som vitala delar i en gemensam arbetarrörelse.

I Ingemar Göranssons ”Kollektivavtalet – det fackliga löftet” läser vi ett utdrag ur Hans Karlssons tal på LO-kongressen 1996 som sätter fingret på hur fack och a-kassa skapades och viktigare, vad det skulle vara bra som. Kort sammanfattat:

I industrialismens begynnelse satt ett gäng smeder runt ett köksbord och hade tröttnat på att ständigt behöva bjuda under varandra för att få jobb.
De kommer överens om att inte acceptera lägre än 22 öre i timmen.
De samlar till en strejkkassa så att de skulle ha råd att ta strid för det.
De inser att det finns risk att någon blir arbetslös. De samlar ihop till ytterligare pengar till en a-kassa.
Sen går de till arbetsgivaren och kräver 22 öre i timmen. De får 20 öre och sitt första kollektivavtal.

En regering som menar att det är de arbetslösas ansvar att klara sysselsättningen och därför sänker a-kassan kan per definition inte vara för den svenska modellen. A-kassan, den ekonomiska politiken och kollektivavtalen är tätt förknippade med varandra.

Skattelättnader för de som redan har tillräckligt för att efterfråga för privat konsumtion skapar väldigt lite mer efterfrågan i ekonomin. På båtmässan märks den, det är bl.a. efterfrågan på lyxbåtar som ökar. Att frånta grupper som har svag efterfrågan, alltså de som redan har det knapert, riskerar att gå åt det motsatta hållet. Efterfrågan i ekonomin kan faktiskt sjunka. Det handlar då inte om lyxbåtar som arbetslösa och lågavlönade slutar efterfråga. Valet är inte smör eller kanoner, utan alliansen har valt lyxbåtar före smör.

Nu står arbetarrörelsen inför strategival, hur ska vi hantera detta ingrepp på vår lönekartell och våra möjligheter att upprätthålla det fackliga löftet. Livs är först ut och tecknar en tilläggsförsäkring via Folksam för sina medlemmar. LO:s Leif Håkansson tänker sig att detta är en parentes till nästa val. Blivande s-ordförande Mona Sahlin har sagt att man inte ska räkna med att allt kan återställas.

Själv har jag inga svar just nu. Jag kan bara inte se hur arbetarrörelsen arbetar för ett regeringsbyte 2010 med en ”inte kunna återställa allt”-linje. Från arbetarrörelsens politiska gren måste vi kunna höra ”så ska ni kunna upprätthålla ert löfte”. Framförallt måste vi få upp fokus på att det är mellan arbetare och arbetsgivare, arbete och kapital, som konflikten står. Inte mellan arbetare och staten, som regeringen försöker ge sken av när de menar att arbetarna ska vända sig mot skattepolitiken när de vill ha mer pengar i plånboken.

I vilket fall så startar rean idag. Det blir svårare att som enskild arbetslös att stå emot trycket. En stundande avtalsrörelse kanske klarar att avlasta dem från ansvar genom att facket lyckas höja lägstalönerna. Nu är kärnan i konflikten mellan arbete och kapital synliggjord. Det är nu upp till oss i arbetarrörelsen att göra politik på det och vilja mer.

April april, Europadomstolen

2007-03-03T09:27:00.000+01:00

Att ljuga är visst en bra strategi för högergänget mot kollektivavtal. Det gör inte något om man blir ertappad med fingarna i syltburken, för dementier får aldrig lika stor uppmärksamhet som huvudnyheten.

Senast avslöjad är de oorganiserade byggnadsarbetare som vittnat till Svensk Byggindustris fördel i Europadomstolen. I LO-tidningen avslöjas att de fem oorganiserade inte har betalt in något alls till Bygg-ettan i granskningsavgift. Ombudsmannen på Bygg-ettan har granskat företagets underlag sedan 1991, läs här.

Till höger och vänster, framförallt under ed i domstolsförhandlingarna, har en av företrädarna sagt att han har betalt in ”massor av pengar till Byggnads”. När LO-tidningen konfronterar honom säger han;

–Jag har inte sett något avdrag på min lön för granskningsarvoden. Vi drev inte det här fallet för pengarnas skull utan av rättviseskäl.

Alltså, en fullt medveten och uppsåtlig lögn. Han har inte sagt i Europadomstolen att ”Byggnads krävde att jag skulle betala, jag gjorde inte det, men det är orättvist att de har det kravet”. Han har sagt att han har "betalat in massor av pengar".

En annan medveten lögn är Gunnar Strömmers PM om villkoren på Wild’n’Fresh. Där finns underlag som visar att man har sämre villkor än om man hade kollektivavtal med HRF, men Strömmer påstår att man har bättre. Läs HRF:s pressmeddelande.

Lögnerna duggar tätt kring BLOGGADENS blockad, den mot Curanda i Nacka. Ägaren säger till LO-tidningen, här, att hon har bättre villkor än kollektivavtalet och att hon därför inte behöver något avtal. I Kommunalarbetaren läser vi, här, om kvinnan från Polen som arbetade 185 t i månaden för 14600 kr, utan o-tillägg, övertids- eller jourersättningar.

Moderaten Mats Gerdau stämmer glatt in i lögnerna, här, eller så är han pinsamt okunnig. Pinsamt därför att han faktiskt suttit ganska många år i kommunstyrelsen som är arbetsgivaransvarig i kommunen. Är han okunnig i dessa väldigt grundläggande frågor undrar jag om han sovit på sammanträdandena. Kan han dem, så undrar jag varför han inte ställt mer frågor till Curandas ägare innan han uttalade sig så tvärsäkert om villkoren.

De här fullt uppsåtliga lögnerna är givetvis en del i en strategi att skapa en annan bild av verkligheten än den faktiska. Att förbli okunnig kan också det vara ett uppsåtligt val och är därför lika allvarligt som lögnerna. Blir man avslöjad behöver man bara uthärda några pinsamma frågor ett par dagar, sen har det blåst över. Lögnen är ändå mer planterad som sanning i människornas minne. Härdas, härdas, härdas mot politisk hederlighet.

April april, Europadomstolen - och långnäsa åt fackföreningsrörelsen.

Den goda arbetsgivaren?!

2007-02-28T15:07:00.000+01:00

Jag har tidigare försökt samla ihop bilden av kritiska medarbetare på Curanda Vård Assistans. Två kvinnor som anonymt berättar för Nacka Värmdö Posten, här, om förtäckta hot mot medlemmar i facket, och Omid Bazgar som talar ut i Kommunalarbetaren, här, först efter han fått jobb i en annan bransch.

Birgitta från Kommunal berättade för mig att under den snart två-åriga period som anställda till och från hört av sig så ser hon ett mönster. Först hör folk av sig och undrar om sina rättigheter. Strax därpå brukar samma personer återkomma och säga att det hela har löst sig för att det sen ska visa sig att de sagt upp sig från Curanda.

Nu har också en före detta anställd skrivit brev till LO hemifrån Gliwice i Polen och undrat om de villkor hon jobbade under hos Curanda var riktiga. Läser man i Kommunalarbetaren, här, så får man informationer som skapar ytterligare frågor. Framförallt, hur kan arbetsgivaren och Kommunfullmäktiges ordförande Mats Gerdau (m) påstå, här, att villkoren på Curanda är lik branschen och kollektivavtalen där i övrigt?

14600 kr i månaden för arbete i 185 timmar? Hallå, det är 79 kr i timmen! Hallå, det är 20 timmar mer i månaden än i kollektivavtal! Hallå, lagen säger 40 timmar i veckan!

Och alla genier som tycker att vi borde lämna den svenska modellen och lagstifta om minimilöner och låta andra än facket hålla efter: kvinnan från Polen fick jobba mer än vad arbetstidslagen tillåter, vem såg till att hindra arbetsgivaren från att beordra det? Nä, just det. Inget fack på arbetsplatsen, taskiga möjligheter att få de rättigheter man har.

Nu är det så att i de siffror som jag tar upp här finns troligen bara en olaglighet, arbetstidens mängd. Ersättningen är full laglig, även uteblivna O-tillägg, övertidsersättningar och troligen avsaknaden av jour eller beredskapsersättningar. Sådant står inte i lagar, de brukar man reglera i kollektivavtal.

Det är en fruktansvärd exploatering av en kvinna som kommer långväga och som under sin jobbvistelse ska leva här. Med vad livet kostar här, inte i Polen. Big Mac-indexet måste ju räknas på hur många Big Mac hon har råd att köpa i Sverige, för hon har ju inte tid att åka ner till Polen och hem igen för att ta en burgare.

Och apropå tid, det är kanske det mest kränkande. För hon förväntades vara ”on call” dygnet runt. Hon fick bo i ett rum utan lås i mannens hem på en madrass. Hon kunde väckas mitt i natten för att jobba. Så med de arbetstiderna och kraven på tillgänglighet är det frågan om hon ens hann ta bussen in till Slussen för att gå på McDonalds där.

I den branschen brukar man organisera det med att personer har schemalagd och betald jour eller beredskap. De villkoren hon levde under är knappast den anställningsformen där en arbetsgivare köper viss tid och inte råder över fritiden. Det liknar gamla patriarkala former, livegenskap är en mer korrekt beskrivning.

Lite curiosa (?!) i sammanhanget är att orten kvinnan bor i, Gliwice i Polen, är en av Nacka kommuns vänorter. Är detta vad Nacka kommun använder vänorter till?

I vilket fall som helst, Mats Gerdau och arbetsgivaren på Curanda har en del att förklara när de säger att villkoren är likvärdiga med vad ett kollektivavtal ger.

---

PS 1. BLOGGADEN har också en storasyster! Två dagar äldre Frukostflingan skriver om livet i krogbranschen. Här finns en hel del om städerskornas värde och historia, läsning som verkar lockande.

PS 2. Onsdagmorgonens väder och hjältar på plats vid blockaden: Ett par minus och Jane, Birgitta, Jenny var på plats med Ulf från sektion 26, Enskede-Årsta.

BLOGGADEN har en storebror!

2007-02-25T23:25:00.000+01:00

Idag när blockaden i Nacka fyller en månad, så hittade jag BLOGGADENS storebror, som jag inte visste fanns!

Kallskänken heter den och handlar om den dagliga fackliga kampen på ett café i Göteborg. Här finns också skildringar från en salladsbar i samma stad och den fackliga kampen att upprätthålla det fackliga löftet.

Det är ju inte så mycket som händer på den blogen just nu, det finns inga inlägg sedan en månad. Men det finns många viktiga resonemang och fakta. T.ex. om vilka villkor de anställda de facto hade på Wild'n'Fresh och vad mer ett kollektivavtal innehåller än minimilöner.

Det är också viktigt att läsa om hur man går från första fackkursen till jobbet och ska spotta i nävarna och sätta igång att arbeta. Det är inte alltid roligt, men känns alltid viktigt. Det är heller inte alltid så lätt att få rätt, bara för att man har rätt enligt avtal eller lag. Det är ett hantverk att lära sig och det får man följa om man börjar från början på Kallskänkens blog.

Hoppas att storebror Kallskänken fortsätter sitt värdefulla arbete.

Sinne för proportioner?

2007-02-24T11:04:00.000+01:00

I morse på mitt numera vanliga lördagsbesök till blockaden i Nacka hade jag med mig fyra ungdomar från Ryssland som är på studiebesök till Vänsterns Internationella Forum, VIF.

(För de irriterade liberala besökarna, här följer rapporten om väder och hjältar:
temperatur: minus fyra grader
dagens blockadvaktshjältar: Birgitta och Suzie, samt Kevin som kom långväga från St Görans sjukhus)

Nyfikna på vad det var de såg ställde de en massa frågor till mig om svensk fackföreningsrörelse och dess strategier. Framförallt var de lite förvånade över vad de såg, eftersom svensk fackföreningsrörelse internationellt sett inte är kända för att vara konfliktbenägna. Jag bekräftade att så är fallet, vi har väldigt få konflikter. Men samtidigt fick jag förklara att de konflikter som pågick nu inte är särskilt många fler. Men att det är på grund av opinionsarbete främst från högern som de får en annan uppmärksamhet än vanligt.

Kraven på proportionalitetsregler ställs i det politiska sammanhanget från många på högerkanten. Motiven är att det skulle vara en så väsensskilt annan situation på svenska arbetsmarknad nu än då konfliktreglerna formades, däribland att fritt få begära sympatiåtgärder från andra, utan krav på proportionalitet. Man vill göra gällande att konfliktbenägenheten har blivit för extrem i Sverige, något som inte ens Medlingsinstitutet, MI, håller med om. Läs också Erland Olausson här.

Här är en tabell ur MI:s årsrapport 2006:

Jag kanske pekar ut det uppenbara, men jag måste bara få säga det;
- den svenska fackföreningsrörelsens konfliktbenägenhet är nästintill löjligt låg.

Bland dessa år som redovisas återfinns flera stora avtalsrörelser, ändå är det bara 2003 då Kommunal drog ut i en extra avtalsrörelse som ger något större utslag.

Lite kuriosa i sammanhanget är det var arbetsgivarna som i sympatiåtgärdernas födelse ville ha den rätten. Facken fruktade sympati-lockouter och var emot. Men frågan om proportioner kan bli ganska intressant, om man börjar diskutera lite olika parametrar som grund för proportioner och vems sinne för proportioner som är riktiga.

I en av mina favorittrilogier, Liftarens Guide till Galaxen-trilogin, får man en ganska dramatisk insikt om att definitionen av proportioner är väldigt relativt. Uppfinnaren av Vidgade-Vyer-Vortex uppfann den av det skälet att hans fru tyckte att han ägnade för mycket tid till oväsentliga uppfinningar och beskyllde honom för att sakna sinne för proportioner. Vidgade-Vyer-Vortex beskrivs som ”den grymmaste tortyr en kännande varelse kan utsättas för” och innebär att man för en kort sekund får skåda in i världsalltets obeskrivliga oändlighet. Upplevelsen är så svårfattbar att själen omedelbart utplånas.

Skaparen av Vidgade-Vyer-Vortex drog därefter slutsatsen:

"Om livet ska fortsätta att fungera i ett universum av den här storleken, så är det en sak det inte kan kosta på sig, nämligen sinne för proportioner."

Proportioner måste alltså begränsas till några överskådliga parametrar, annars så blir allt trivialt om man gör proportionerliga jämförelser med världsalltet. Ni vet hur man säger ibland när nåt trist har hänt, ”men vad gör det om hundra år”. Mitt sinne för proportioner bestäms utifrån vad jag själv har ork att klara av och vad jag har intresse av och det är väldigt växlande. Det märker vi inte minst när kraven ställs på proportionalitetsregler för konflikträtten.

Uppfattningen från de som ställer krav på den begränsningen är att det arbetsgivarna tycker är proportionerligt, är något som är absolut proportionerligt. Facket kan ju uppenbarligen inte ha något sinne för proportioner, eftersom det är deras sinne som ska begränsas. Men visst kan vi orka ha lite större sinne för proportioner än vad SN har?

Jag begär inte att man ska ställa någon sorts intergalaktisk parameter för vad som ska vara proportioner på arbetsmarknaden, men kan heller inte acceptera mikroskopiska. Jag anser att det är rimligt att en organisation som har som målsättning att tillvarata sina medlemmars kollektiva intresse har ett sinne för proportioner som är större än inom ett företag.

Kommunal Nackas sinne för proportioner baseras på att 19 av 45 hemtjänstföretag saknar kollektivavtal. Det innebär två saker för dem. Att de har en stor andel medlemmar som inte har sina anställningsvillkor reglerade. Att anställda på 42% av företagen har villkor som sätter en lönepress nedåt för anställda på 58% av företagen. I Kommunal Nackas värld är det orimliga proportioner.

I fallet Wild’n’Fresh är HRFs sinne för proportioner det att 80% av deras arbetsmarknad skulle vara oreglerad om de lät bli företag i Wild'n'Fresh storlek. För den svenska modellen, som baseras på att parterna är starka och ansvarstagande, skulle SN:s sinne för proportioner innebära att den ena parten, då inte SN, inte skulle klara sin uppgift.

Vems sinne för proportioner ska råda?

Föreningsrätten – för vem?

2007-02-22T13:40:00.000+01:00

I morse stod de där igen i vinterkylan, Kommunal Nackas blockadvakter. Somliga bland de borgerliga opinionsbildarna menar att sådan verksamhet är en kränkning av företagarens negativa föreningsrätt. Alltså skulle krav på kollektivavtal innebära att man också kräver att arbetsgivaren går med i en arbetsgivarorganisation.

Om krav på kollektivavtal är en kränkning av den negativa föreningsrätten har Arbetsdomstolen, AD, prövat, i Kellermandomen, AD 17/1998. Det var Industrifacket som 1997 varslade om stridsåtgärder mot textilföretaget Kurt Kellerman i Saltsjöbaden. Företaget menade att bl.a. stridsåtgärderna stred mot den negativa föreningsrätten.

AD slår väldigt enkelt fast:

”Förbundet har inte krävt att bolaget skall gå in som medlem i någon arbetsgivarorganisation.”

Så, nu är den myten avlivad, kan vi prata om de kränkningar som nu i verkligheten pågår?

För vad det är väldigt tyst om är den ”positiva föreningsrätten”, rätten att få vara med i en partsorganisation och även rätten att nyttja det medlemskapet.

Föreningsrätten köpte facket dyrt i decemberkompromissen 1906, efter den lockout som SAF genomförde 1905 i syfte att pressa facket. Då bytte man rätten att organisera sig fackligt mot arbetsgivarens fria arbetsledningsrätt, populärt kallat §32, den innebar att arbetsgivaren fick fri rätt att leda och fördela arbetet, samt fritt antaga och avskeda arbetare. Det senare, rätten att fritt avskeda, försvann i avtal under åren, för att lagfästas 1974.

Läser man Nacka Värmdö Posten, NVP, så uttalar sig några anställda att de inte törs vara kritiska och berättar om vad arbetsgivaren på Curanda ska ha sagt;

"– Hon har sagt att hon helst inte anställer folk som är med i facket och att om det blir en blockad så är det bra om så många som möjligt inte är medlemmar."

En fd anställd vågar gå ut med sitt namn i Kommunalarbetaren, eftersom han inte längre är anställd på företaget. Omid berättar att arbetsgivaren hotat med att sänka lönerna om hon tvingas skriva på kollektivavtal.

I MBL 8§, där föreningsrätten är reglerad, står bl.a;

”Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt.”

Men hallå, var är Federley och kompisarna höger, försvararna av föreningsfriheten? Två grova föreningsrättskränkningar, serverade på fat i pressen.

Nej, nu är det på tiden att vi pratar om de verkliga problemen. Att vi har människor som är anställda i offentligt finansierad verksamhet som upplever sig så hotade av sin arbetsgivare att de endast uttalar sig anonymt till pressen. Eller väntar till dess att de har anställning i en annan bransch. Att vi får allt större andel människor som inte har ett fast jobb och därmed ägnar sin arbetstid åt att knyta näven i fickan och upplever förnedringen i att skrapa med foten inför arbetsgivaren.

De här människorna finns, men inte i de fina salongerna. I Nacka träffar vi några av dem ute i kylan varje morgon utanför Abborrvägen 1. Ändå är de fler än de som finns där. Ändå måste de stå ut med att MUF tänkte skicka ett hästhuvud till den organisation de bildat för att arbetsgivaren ska skriva på ett hållbart papper på vilka villkor som ska gälla. Det som för dem är allvaret i vardagen leker MUF med, med sina barnsliga associationer till Gudfadern-filmerna.

Tydligt är att det inte alls är föreningsfrihet i allmänhet som man värnar om. Med det klassförakt som associationslekarna vittnar om blir det uppenbart – intresset ljuger inte. Det är skillnad på vem som ska ha frihet.

Brrr... den oglamorösa klasskampen

2007-02-21T09:34:00.000+01:00

I morse var jag ute och hälsade på vad moderaten Mats Gerdau kallade "häxjakten", se Kommunalarbetaren. När jag och Lena Olsson åkte förbi Boo Energi på vägen ut stod det på deras informationstavla att det var 15 minus. Lena är riksdagsledamot och kommunalare från Dalarna och fackligt ansvarig i Vänsterpartiets partistyrelse.

När man står där i vinterkylan med blockadvakterna Pyret, Birgitta och Jenny, som står där varje morgon, så är det det svårt att tänka sig att det är på pin kiv som de tar på sig att vakta att arbetsgivaren Curanda följer konfliktreglerna och respekterar blockaden. Det handlar naturligtvis om ta det fackliga löftet på allvar, att vi håller ihop för att inte nån av oss ska behöva acceptera sämre villkor.

De tre kralliga männen med schäferhund, se Josefins blog, har fått utökade arbetsuppgifter. Tydligen känns inte Pyret, Birgitta och Jenny så hotfulla ändå, så de kan sköta andra saker än att vakta dem. Nu startar de bilarna åt de anställda, som idag stod på tomgång i över 30 minuter, Pyret klockade dem. I Nacka kommun är tomgångskörning tillåten i högst 1 minut. Ska bli kul när Pyret tar frågan vidare, hon sitter för (s) i kommunens miljöberedning och är (s) gruppledare i Tekniska nämnden.

I den oglamorösa klasskampen ute i vinterkylan så inser man värdet av en varm kopp kaffe. Idag var det Kommunal Stockholms avdelningsordförande Elisabeth Hammarstedt som kom med termosar med kaffe och te. Hoppas nån kommer ut imorgon, torsdag å fredag också med kaffe eller annan varm dryck. På lördag ska jag själv ut igen... ska ta med en termos varm choklad då.

Det här är kanske inte den roligaste politiska uppgiften för en som är engagerad inom arbetarrörelsen. Men det är kanske den viktigaste. För det börjar på arbetsplatsen, det är där vi måste se till att de grundläggande behoven av trygghet och inkomster tillgodoses. Inga transfereringssystem i världen kan skapa rättvisa och jämlikhet om man inte från utgångsläget har en anständig försörjning från det arbete man har.

Det är kring det sambandet som den moderatledda alliansen försöker blanda bort korten med sitt jobbavdrag. De försöker ge sken av att den viktiga konflikten är mellan arbetare och staten, inte mellan arbete och kapital. Men har vi inte företag som är tillräckligt produktiva för att betala sina anställda den nivå för välfärd vi menar ska råda, varifrån ska då pengarna komma?

Nej, det Pyret, Birgitta och Jenny gjorde i morse är inte att bedriva häxjakt. De står upp för att reglera arbetsmarknaden och upprätthålla en anständig väldfärdsnivå. De offrar sina morgnar, står och fryser i vinterkylan. De gör det inte heller för att reta gallfeber på Kommunfullmäktiges ordförande Mats Gerdau. Deras uppdrag är långt viktigare än så.

Gästboken

2007-02-20T13:51:00.000+01:00

Jag ska försöka föra gästbok över de personer som besökt Kommunal Nackas blockad. Här ovan ser vi tre tappara kommunalare uppe i mörka ottan den 25 januari, Jane, Birgitta och Pyret. Tre biffiga män med schäferhund vaktade tomten, så Kommunal fick sätta upp blockadlapparna på lyktstolpar utanför och på sig själva istället för på dörren till lokalen som är brukligt.

Eftersom blockaden har pågått i 25 dagar innan jag startade bloggen så är det möjligt att jag missar en å en annan besökare. Ledsen om jag har gjort det. Är det någon som vill vara med i gästboken, skicka iväg ett mejl, gärna med foto, så fixar jag in dig.

Den 25 januari var flera vänsterpartister för att visa Kommunal Nacka sitt stöd, bl.a. partiledaren Lars Ohly, riksdagsledamoten Josefin Brink och kommunfullmäktigeledamoten Hediye Güsel. Här ovan ser vi Lasse, Hediye och Jane.

Den 9 februari var det socialdemokrater och vänsterpartister på plats. Här har jag tagit ett kort på Josefin Brink, v, och Sven-Erik Österberg, s och fd Kommunminister, båda i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Jag tänkte försöka fokusera på Curanda-skylten i bakgrunden, men strax efter sju en februarimorgon är det fortfarande mörkt... och kallt!

Lördagen den 17 februari var det nästan som ett vimmel av besökare, ett flertal från Socialdemokraterna i Nacka, som Kaj Nyman, Mattias Qvarsell och arbetarkommuns ordförande Barbro Cederqvist. Delar av Byggettans ungdomskommitté var också på plats, vilka är med på fotot. Här ser vi grabbarna Byggnads; David Johnsson, Magnus Brodin och Kalle Palmaer, flankerade av Jane, Birgitta och Pyret.

Laura Purdy från Vänsterpartiet Nacka var också på plats med kaffe och kakor, vilket hon är nästan varje morgon, tyvär har jag inget kort på henne än.

Besök en blockad!

2007-02-20T12:51:00.000+01:00

Kommunal Nacka uppskattar alla besök de får, det är bara att åka ut en morgon för att säga hej. Tiden som gäller är från sju till lite efter åtta, senast fram till halv nio.

Företaget har sina lokaler på Aborrvägen 1 i Saltsjö-Boo. Lättast att förklara adressen är att det ligger i korsningen Värmdövägen – Gustavsviksvägen, lite efter Orminge, men före man kommer till Boo Kyrka. För den som minns den gamla Gustavsviksskiosken, den ligger på tomten. Det är inte svårt att åka ut med buss, ca 25 minuter med buss från Slussen, busshållplatsen Mensättra ligger 30 meter från platsen.

Förslag på busstider:
Vardagar: buss 471 6.32, byt vid Orminge C till buss 418, du är framme vid Mensättra 7.01.
Helger: buss 422 06:50, du är framme vid Mensättra 7:14, du behöver inte byta buss.

Själv åker jag ut varje onsdag och lördag.

BLOGGADEN-förklaring

2007-02-20T12:28:00.000+01:00

Med Bloggaden avser jag att lägga blog-världen i bloggad för att ge röst åt försvararna av den svenska kollektivavtalsmodellen. Det gör jag främst genom att följa den blockad som Kommunal Nacka lagt mot vårdföretaget Curanda Vård Assistans.

Blockaden startade den 25 januari, en kall torsdag morgon. Varje morgon, sju dagar i veckan, mellan sju och halv nio ca står Kommunal Nackas hjältar och bevakar att företaget inte bryter mot den nyanställnings- och övertidsblockad som gäller.

Den debatt som idag förs omkring kollektivavtalsmodellen ser snarare ut som en hård kampanj från högern. Snyfthistorier om en söt tjej som ägare till en salladsbar och utmålande av fackföreningar som maffia som bedriver häxjakter förekommer friskt. Men väldigt lite skrivs om denna arbetsgivare som inte är riktigt den där söta tjejen som ”bara vill vara snäll”.

Bloggaden ska alltså ge en alternativ bild till den gängse borgerliga om vad kollektivavtal egentligen är och hur det är att jobba fackligt i en värld där fyra rätt så harmlösa kommunalare möter tre kralliga män med schäferhund, som om kommunalarna hade för avsikt att storma och ockupera arbetsplatsen.

Här ska jag inte alltid själv skriva, utan jag ska försöka samla sådant som andra skriver om kollektivavtal och konflikträtten. Min förhoppning är att då med gemensamma krafter visa upp hur kloka tänkarna och medlemmarna i fackföreningsrörelsen är då de tar striden för att inte bara ha rätt att ta till stridsåtgärder, utan möjligheten att använda sin grundlagsfästa rätt för att säkerställa att arbetsmarknaden är reglerad.